Enligt Räddningsverkets statistik har 85 % av de svenska hushållen en fungerande Brandvarnare. Hur väl fungerande dessa är efter en tid i jämförelse med nya Brandvarnare är dock okänt. Därför genomfördes denna undersökning där 20 stycken Brandvarnare samlades ihop från hushåll i Luleå och Boden. Dessa 20 varnare blev sedan jämförda med 12 stycken helt nya varnare. Samtliga prövades på en hastigt uppflammande brand för att simulera ett brandscenario som kan inträffa i många av de lättantändliga material som finns i de moderna hemmen.

Due to copyright restrictions this paper is not available for download..

Can you ensure that your smoke detector will sense fire and sound the alarm in the middle of the night?In 80 percent of the cases where emergency pulls out, smoke detectors are missing where the fire occurred. In the year of 2009, 118 people in Sweden died in fires ? most of them would have survived if there had been a functioning smoke detector.Earlier development of smoke detectors has mainly been focusing on components that sense smoke and alert in case of fire. But in most cases the problem has not been whether the smoke detector was working or not as fully assembled, but rather that it was missing.

Räddningstjänsten Dala Mitt efterfrågade en rapport över hur de kan förbättra sin informationsverksamhet till allmänheten när det gäller brandskydd i hemmet. Detta med anledning av att de vill minska antalet bostadsbränder i regionen. De ville veta hur människan fungerar när det handlar om att ta in information och att fokus skulle ligga på personer i samhället som har möjlighet att ta ansvar för sitt eget brandskydd. Statistik visar att det de senaste fyra åren i genomsnitt har omkommit 90 personer per år till följd av brand. Den vanligaste kända orsaken till dödsbränder i bostäder är sängrökning medan den vanligaste orsaken till bostadsbränder (utan dödsfall) är att någon av misstag har slagit på eller glömt att stänga av en spisplatta.

I Strängnäs stadskärna finns kvarter med mycket gammal trähusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden år 1871 och som nu utgör ett stort kulturvärde samt är ett unikt kännetecken för staden. I dessa gamla områden präglas stadsbilden av tät bebyggelse, trånga gränder och lättantändliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lätt för en brand att sprida sig från byggnad till byggnad och från kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehåller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av området Kvarnbacken, i Strängnäs innerstad. Inventeringen är utförd med hjälp av ett inventeringsverktyg kallat ?Brandskyddsvärdering av kulturbyggnader? (BSV-k).