Alla vill vara med
Uteslutningar i barngruppen, förskollärarnas reflektioner och arbete för att främja kamratklimat i förskolan
Syftet med vår studie är att synliggöra och problematisera dels hur förskollärare tolkar och förstår uteslutning i leken, men också hur förskollärare arbetar för att förebygga uteslutning i barngruppen, detta för att skapa en god och trygg miljö för barnen i förskolan. Vi ville undersöka hur förskollärare tänker kring uteslutningar i barngruppen samt hur och varför det uppstår. Den aktuella och tidigare forskningen i ämnet har bidragit till att bygga vår teoriram samt ge oss en djupare förståelse för processerna som uppstår vid uteslutning. Valet att arbeta utifrån en kvalitativ forskningsansats beslutades då vi ansåg att detta var mest passande för syftet då vi vill ta reda på förskollärares tankar och reflektioner. Fokusgruppsintervju och observation nyttjades som kvalitativa datainsamlingsmetoder. Fokusgruppsintervjun genomfördes på en förskola i Luleå där 3 förskollärare deltog. Observationerna är också genomförda i Luleå, på en förskola där både förskollärare och barnskötare arbetar, barnen var i åldrarna 3-5 år. Vi har valt att problematisera med hjälp av harmoni- och konfliktperspektivet för att medvetande och synliggöra dels möjliga orsaker till uteslutning dels visa på hur verksamma kan förebygga uteslutning. Vi nyttjar även olika lekteorier för att synliggöra det normaliserade. Vårt resultat har i korthet blivit att förskollärare å ena sidan är emot uteslutningar i förskolan och anser att det inte får ske. Å andra sidan är de inte speciellt aktiva i barnens lek vilket leder till att de missar uteslutningar, vilket gör tolkas i likhet med att de missar viktiga lärtillfällen. Förskollärarna anser att det ibland är berättigat att utesluta barn ur leken, om de förstör för de andra barnen. Vilket kan tolkas som om de utgår från ett harmoniperspektiv.