I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Snytbaggen (Hylobius abietis) är en stor skadegörare i syd- och mellansvenska skogsplanteringar. Senaste studier visar att snytbaggen ställer till stora problem även i norra delarna av Sverige, speciellt längs kusten. Det vanligaste sättet idag för att skydda plantor mot snytbaggeangrepp är att behandla plantor med insekticider i plantskolan. I FSC finns en överenskommelse att kemiska medel för behandling av plantor mot snytbaggeskador ska avvecklas. SCA behandlade 2011 cirka 8 miljoner plantor. SCA har som mål att få fram lyckade föryngringar i Norrland utan användning av insekticider.

För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.

I detta försök har Calibrachoa ?Callie Bright Red? odlats i 9 olika behandlingar av LED-belysning underifrån. Samtliga behandlingar utfördes i växthuskammare med ett tredelat dygn på 8 timmar naturligt dagsljus, 8 timmar endast LED-belysning och 8 timmar mörker. Behandlingarna skiljde sig åt med avseende på ljuskvalitet och färgerna vit, röd, blå, gul och grön, samt kombinationer av dessa, användes. Som jämförelse fanns även ett led där vitt ljus gavs ovanifrån på konventionellt sätt. Fotoreceptorerna fytokrom och blåljusreceptorer i växter påverkar morfologisk utveckling vad gäller ur kulturväxtsammanhang intressanta aspekter som sträckningstillväxt och blomning.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur spårbarheten för plantor såg ut i det praktiska skogsbruket, vilka effekter det har på kostnaderna i föryngringsfasen och om ökad spårbarhet skulle kunna förbättra kvalitén på de uppföljningar som görs. Vi utredde vilken information som fanns tillgänglig i de olika stegen i plantproduktionskedjan och hur informationsflödet såg ut. I dagsläget strävar de stora skogsbolagen efter att skapa skogar som ger så hög ekonomisk avkastning som möjligt. Användning av förädlade plantor är ett av stegen i att öka denna avkastning. För att kunna utvärdera och se om detta ger något resultat ansåg vi att det vore viktigt att kunna spåra vilka plantor, tillika vilka plantpartier, som hamnade var.

Studiens syfte var att jämföra Bracke Planter (BP) med harvning med avseende på andelen markberedd areal, uppkomsten av naturligt föryngrade stammar av olika trädslag per ha och huvudplantors medelhöjd tre år efter plantering. Jämförelserna mellan de två metoderna gjordes gruppvis med lika antal inventerade trakter för respektive metod, inventeringen gjordes i Småland under augusti månad 2012. För att fastställa andelen markberedd areal mättes arean på markberedningshögar och harvspår på årsfärska markberedningar (6 trakter). Förekomsten av naturlig föryngring och höjd på huvudstammar (ca 550 mätta plantor/metod) registrerades för totalt 16 trakter. Andelen markberedd areal var signifikant högre för harv än för BP, ca 33 % jämfört med 22 %.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

Skåne Plantor AB är ett garden center som har vuxit från den lilla växtleverantören till en storskalig växtförsäljning. De importerar växter som sedan säljs direkt till slutkunden och deras närområde inkluderar främst Staffanstorp och Lund. Globaliseringen medför att fler internationella företag kan etablera sig på flera platser i landet. Deras kontaktnät medverkar till att de når ut till fler kunder, och ökar därmed sin omsättning, vilket bidrar till större konkurrenskraft. Det är en stor utmaning för det här familjeföretaget i Staffanstorp att bli lika konkurrenskraftigt.Skåne Plantor AB har idag ett väl inarbetat varumärke, och det ger dem en konkurrensfördel.

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen. Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.

I Sverige finns det ungefär 475 000 hektar skogsmark där den från Kanada introducerade contortatallen (Pinus contorta) utgör mer än 65 % av den totala grundytan. Genom aktiv skogsanläggning har P. contorta blivit Sveriges sjunde vanligaste trädart sett i ett volymmässigt perspektiv. Därför är det av stor vikt att ha god kännedom om hur arten sprider sig i det svenska skogsekosystemet. När P. contorta introducerades ansågs den sakna förmåga att självsprida sig (fröså sig), men senare visade det sig att andelen serotina kottar varierar mellan olika träd och att den kan självsprida sig på produktiv skogsmark. Resultatet av studien visar att P.

Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gradienten jämfört med den varmaste. Frön längs gradienten har studerats med avseende på grobarhet före och efter simulerad invintring i syfte att undersöka om det finns trender i grad av frövila och grobarhet längs gradienten. Den simulerade invintringen hade en positiv effekt både på groningshastighet och på andel frön som grodde.

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

After the two big hurricanes called ?Gudrun? (2005) and ?Per? (2007) in the south of Sweden, some landowners planted Douglas fir instead of the traditional Norway spruce and Scots pine. They did it for different reasons. Some of them spreading their "risk", others because they wanted better growth or to obtain a more storm-resistant stand and trees more protected against rot. In this study, survival and growth were examined on Douglas fir in 21 different locations, owned by private landowners in southern Sweden.