Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.