The present study examines a new production line of glue-laminated wood (glulam). The glulam is produced from non-planed boards of spruce, which also is convex, that is pressed together with high pressure during the gluing. According to a economic calculation, the material has a economical potential mainly on account of the absent planning. The study mainly found out that the shear strength of the material tolerated the demanded values in standard SS-EN 386, but the delaminating values did not. Since there are more areas to be studied around the material, the prospect to achieve the right delamination values is seen as positive..

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

Volvo Powertrain AB är den del av Volvokoncernen som ansvarar för utveckling och tillverkning av tunga motorer, växellådor och drivaxlar. Vid tillverkning av vevaxlar används en metod som heter superfinering för att ge vevaxlarnas lager önskad Ytfinhet. Företag har i dagsläget två olika superfineringsmaskiner som arbetar parallellt i samma processteg. Problemet som uppstått är att de båda maskinerna avverkar olika mycket material under processen vilket ställer till problem då det föreliggande processteget är gemensamt.Syftet med detta examensarbete är att försöka likställa avverkningen i de båda superfineringsmaskinerna genom en omkonstruktion av verktygshållarna (skorna) i den äldre av superfineringsmaskinerna. För att kunna likställa avverkningen krävs god förståelse för processen, de båda maskinerna och de krafter som verkar i skorna.

Rapporten består utav en teoretisk undersökning kring hur vibrationer i en svarvbom vid resonans kan dämpas på ett enkelt sätt. CS Produktion, för vilka undersökningen gjorts, har velat öka sin invändiga bearbetning från 1,5 m till 2,5 m. Med så långa överhäng på en bom är det risk för resonansvibrationer som ger dålig Ytfinhet och kan i värsta fall skada maskin och personal. Bom och infästning har arbetats fram i ett tidigare arbete, efter arbetet kvarstod utvecklandet av en lösning för dämpningen av bommen.Problemet har undersökts teoretiskt avseende två möjligheter, utifrån om störfrekvensen träffar en eller flera egenfrekvenser för bommen. Störfrekvensen uppstår från den skärande bearbetningen och måste mätas upp för att senare kunna avgöra vilket av de två fallen som är lämpligt att utgå ifrån.Den första modellen för en träff av egenfrekvensen är en inre stång med en vikt i den fria änden av stången, med den andra änden inskruvad i bommens ändplatta.

Det här examensarbetet behandlar tillverkningsmetoden sprutprägling och utvecklandet av en automatiserad produktionscell vid Trelleborg Skega i Ersmark. Under 2005 har behovet av en ny tillverkningsmetod, sprutprägling vuxit fram. Eftersom det är en kostsam metod kommer den endast att användas för vissa applikationer där det ställs extremt höga krav på Ytfinhet och hållfasthet. Efter tillverkning genom sprutprägling sitter detaljerna fast i en så kallad sprutpräglingsplatta från vilken de måste separeras. Detta sker vanligtvis genom stansning.

FriFormFramställning är en additiv tillverkningsteknik, vilken innebär att detaljen byggs upp lager för lager, genom att material successivt tillförs. En vanlig tillämpning av denna metod är tillverkning av prototyper i plast. Metoden har blivit populär främst tack vare dess möjlighet att reducera ledtiden. Teknikens förmåga att skapa komplexa geometrier, vilka inte alltid kan tillverkas med klassisk tillverkning som bygger på svarv- och fräsoperationer, har också bidragit till dess popularitet. Det finns klara fördelar för företag att använda prototyper i sin tillverkning.