SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens Yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga.

Sammanfattning: I takt med att samhällets behov av kunskap ökar så ökar även behovet av utbildning genom livet. I den här uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat på vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behållningen av utbildningen har varit. De frågeställningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande Yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen? för att besvara frågeställningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgått ledarskapsutbildningen olika år. Datum: 2015-02-13  Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin  Handledare: Joacim Andersson  Examinator: Wieland Wermke Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning  Nyckelord: Lärprocess, erfarenhetsbaserat lärande, kollektivt lärande, livslångt lärande  Frågeställning: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande Yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen?   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare värderar utbildningens olika innehåll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplägg och innehåll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lärande men också vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.   Teori: Erfarenhetsbaserat lärande och kollektivt lärande. Metod: Kvalitativ metod  Slutsats: Lärandet har främst skett genom diskussioner med föreläsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen.

Vårt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krävs av lärare för att skapa en god lärmiljö för alla barn på förskolan. De delar vi finner viktiga utifrån litteraturen för att skapa en god lärmiljö är att som lärare vara medveten om sitt Yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlärning skall kunna ske, där lärares förhållningssätt och kompetenser har stor betydelse. I detta har också samarbetet med föräldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda på vad som krävs av lärare för att skapa en god lärmiljö har vi intervjuat lärare på förskolan. Utifrån intervjusvaren är det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser är viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens Yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Undersökningen är gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgå från Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrån respektive ovanifrån (from within/from above). Syftet är att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, språkligt sett lyfter fram vilka de är och vad de gör, och på så sätt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. Särskilt  intressant är hur de definierar sitt yrke i relation till lärare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar på skola och fritidshem.Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket består av texter från Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna Yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena där fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och Yrkesuppdraget.

Följande arbete bygger på en enkätundersökning som riktade sig till föräldrar på fyra förskoleavdelningar samt till föräldrar till tre stycken klasser i årskurs ett. Syftet med undersökningen var att se hur kontakten med hemmen skedde i de olika verksamheterna och vilka skillnader som eventuellt fanns.Resultatet av studien har gett fördjupad insikt om vilket förhållningssätt lärare bör förhålla sig till i kontakten mellan föräldrar och förskola/skola och hur den relationen sker. Ett av de mest intressanta resultaten som framkom av enkäten var bland annat efterfrågan om personlig kontakt med pedagogen vilket kräver att pedagogen har en socialkompetens, såväl i förskolan som i skolan.Studien skall ses som en hjälp, upplysning för personal som arbetar inom förskolan/skolan samt andra berörda inom barnomsorg och förvaltning. Med hjälp av resultatet från enkätundersökningen, där föräldrarna var respondenter, har en tydligare bild framkommit över vilket förhållningssätt och vilka kunskaper lärare behöver besitta. Detta baserat på frågornas syfte som var att se vad hemmen upplevde som viktigast i arbetet med förskolan/skolans personal..

BakgrundMånga gymnasieskolor i Sverige har infört eller är på väg att införa en lärplattform. Det finns dock sällan några riktlinjer till vad man ska använda lärplattformen. Läraren får friheten att använda plattformen till de ändamål som passar denna. Hur läraren ser på sitt uppdrag blir alltså väsentligt för hur lärplattformen används. Vi har därför valt att undersöka hur lärare ser på de nya möjligheter som lärplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att åskådliggöra hur lärarens yrkesidentitet utmanas av lärplattformen.? Hur ställer sig lärarna till lärplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur ställer sig lärarna till att de inte längre är dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer på två gymnasieskolor i Västra Sverige.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt Yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som färdig specialpedagog? Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt vem som ansvarar för detta.