Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger ser på statusen i yrket. Frågeställningarna har utformats på ett sådant sätt att de ska besvara båda hur fritidspedagoger ser på sin Yrkesstatus samt hur de anser deras Yrkesstatus konstrueras. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och samtliga informanter upplever att deras Yrkesstatus är låg. Det finns olika skäl till varför informanterna anser detta men fyra aspekter återkom: lön, utbildning, yrkestiteln och dåliga kunskaper om yrket. Fritidspedagogerna upplever att den låga Yrkesstatusen beror på att de har låga löner i relation till lärarna, de upplever att det finns låg kunskap om fritidsverksamheten och det viktiga pedagogiska arbetet fritidspedagoger utför.

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers Yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd Yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation.

Syftet med undersökningen är att diskutera synen på läraryrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat Yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom läraryrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet Yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka Yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares Yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del.

 Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin Yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin Yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever Yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att Yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att Yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lärare - rätt väg till högre Yrkesstatus? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lärare utifrån KAMEL - projektet. Elva lärare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om projektet, hur de ser på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare samt att synliggöra ett samhällsperspektiv på bedömning.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för Yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring Yrkesstatus.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp påverkar utbildning på olika sätt. Elever som bor med ensamstående föräldrar tenderar generellt att ha lägre betyg och testresultat, samt uppnår och förväntas uppnå lägre utbildningsnivå än elever som bor med två föräldrar. Studier visar även att uppnådd utbildningsnivå påverkas av diverse andra variabler, så som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar även att den effekt som socioekonomisk status påverkar skolval och uppnådd utbildningsnivå till stor del är primära. Det innebär att anledningen till att elever med låg socioekonomisk status uppnår lägre utbildningsnivå är för att de generellt presterar sämre i skolan.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Staten genomförde 2013 en reform inomskolans värld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lärare att göra karriär inom yrket utan att lämna undervisningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad förstelärarnas uppfattning om denna reform och hur väl denna uppfattning stämmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehållsanalys avstatliga dokument och frågeformulär jag skickat till praktiserande förstelärare. Resultatet av undersökningen visade att förstelärarna var förtrogna med de krav som staten ställer på dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansåg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar även att förstelärarna själva vill ha högre krav på demsom får ansöka om och utses till förstelärare än vad staten har gett direktiv om..

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.