The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra Yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra Yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur många som har lämnat a-kassorna, inom ett par utvalda Yrkesgrupper, inom den kommunala sektorn i Borlänge och vad orsaken/orsakerna till utträdet är, samt att ta reda på hur många som har funderat på att lämna a-kassan och orsaken/orsakerna till det För att kunna ta reda på det, har en enkätundersökning gjorts. Enkäten skickades ut till två Yrkesgrupper inom den kommunala sektorn i Borlänge, barnskötare och lärare för årskurs 1-3. Resultatet av denna undersökning, redovisas i diagram och till viss del skriftligen. Resultaten visar på att det, procentuellt, sett var fler lärare än barnskötare som lämnat a-kassan, samt att det var fler barnskötare än lärare som funderat på att lämna a-kassan. De främsta orsakerna till att medlemmarna lämnat, eller funderar på att lämna, a-kassan är närmande till pension och den förhöjda avgiften..

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika Yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika Yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika Yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Detta är en studie om hur man kan informera Yrkesgrupper som i sitt arbete är i rörelse. Studien är avgränsad till yrkesgruppen lagerarbetare på lagerarbetsplatser med 50-100 anställda och ger ett förslag till hur man skulle kunna informera denna yrkesgrupp om arbetsrätt och arbetsmiljö. Studien baseras på en kvalitativ metod utförd med hjälp av intervjuer på två olika lagerarbetsplatser i Stockholm, Sverige. Samt genom analyser av befintliga material och liknande material som finns idag. Studien avslutas med ett gestaltningsförslag till hur detta material skulle kunna se ut och en diskussion över problematiken med ämnet och de val som gjorts i studien..

Allt fler företag fördjupar sig i personalutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse har kopplats till begreppet ?core self-evaluation? (CSE), som bygger på fyra personlighetsdrag: generell self-efficacy, locus of control, neurotisism och självkänsla. Studien sökte svar på vilken inverkan CSE och bassjälvkänsla har på arbetstillfredsställelse samt om dessa variabler skiljer sig åt mellan Yrkesgrupper. En enkätstudie med 103 respondenter i tre olika Yrkesgrupper genomfördes i två städer i mellersta Sverige.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur yrkesrollen ser ut för LSS-/funktions¬hinder¬hand¬läggare i Göteborg. Vi har även tittat närmare på relationen till den egna organisationen samt relationen till andra Yrkesgrupper.Våra frågeställningar är:Hur ser LSS-/funktionshinderhandläggarnas relation till den egna verksamheten ut?I hur stor utsträckning anser LSS-/funktionshinderhandläggarna att deras gränser och ansvarsområden är tydligt definierade gentemot andra Yrkesgrupper?I hur stor utsträckning anser LSS-/funktionshinderhandläggarna att de har en tydligt definierad formell respektive informell yrkesroll?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en webbenkät riktad till alla LSS-/funktions¬hinder¬hand¬läggare i Göteborg. Vi har i vår analys av materialet använt oss av rollteori, pro-fessionsteori samt tidigare forskning. Uppsatsen är till stor del kvantitativ i sitt upplägg men har kvalitativa inslag i analysen.

Antalet personer som är 65 år eller äldre har fördubblats under de senaste 50 åren. Eftersom den äldre befolkningen ökar och vårdplatserna på sjukhus och boende minskar är hemrehabilitering en rehabiliteringsform som är mycket aktuell. Hemrehabilitering riktar sig till alla åldersgrupper, men majoriteten som får rehabilitering i hemmet är dock äldre. Syftet med vår studie var att studera arbetsterapeuters uppfattning om hemrehabilitering. Vi valde att belysa områdena; hemrehabiliteringens innebörd, samarbete med andra Yrkesgrupper, anhörigas roll, för- och nackdelar samt förslag till utveckling.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade Yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika Yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade Yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika Yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika Yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika Yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade Yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika Yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade Yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge Yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade Yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika Yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter är idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att använda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta är dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad på konsumentinriktade tjänster, och ofta förbises de verkliga användningsområdena för mobil kommunikation. Det är viktigt att komma ihåg att det är inom vissa Yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt användbart. Med denna uppsats vill vi visa att fältarbetande personal är en av dessa Yrkesgrupper som kan ha stor användning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik påverkar fältarbetarnas informationshantering.