Användarskapat innehåll, eller UGC från engelskans User Generated Content, har med teknikens utveckling blivit allt mer populärt på webbtidningar. Det ses som en konkurrensfördel men kan även innebära risker för tidningen, inte minst kostnadsmässigt. Det blir därför viktigt att satsa på UGC som läsarna vill ha, men vad detta innebär är inte ett välutforskat ämne. Denna uppsats ämnar svara på vilket användarskapat innehåll läsare av webbtidningar föredrar, samt varför de föredrar just detta. Med utgångspunkt i en litteraturstudie identifierades fem aspekter som kan hjälpa till att beskriva UGC.

Användarskapat innehåll, eller UGC från engelskans User Generated Content, har med teknikens utveckling blivit allt mer populärt på webbtidningar. Det ses som en konkurrensfördel men kan även innebära risker för tidningen, inte minst kostnadsmässigt. Det blir därför viktigt att satsa på UGC som läsarna vill ha, men vad detta innebär är inte ett välutforskat ämne. Denna uppsats ämnar svara på vilket användarskapat innehåll läsare av webbtidningar föredrar, samt varför de föredrar just detta. Med utgångspunkt i en litteraturstudie identifierades fem aspekter som kan hjälpa till att beskriva UGC.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers.

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska Webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

The technical development is advancing at high speed and now the turn has come for the traditional paper to digitalize into the so called e-paper. The newspaper industry has started to investigate the future possibilities of publishing the traditional newspapers on e-paper. Today?s newspapers are mostly financed by advertisement incomes, which makes the advertisers important players, who must be taken into consideration at an introduction of the e-paper. Since the e-paper does not exist as a finished product in the market today, in this essay we look into what kind of functions or services that can attract advertisers to the e-paper on the basis of the experiences made with the breakthrough of the web-newspapers.

Is there any truth in the saying ?no news is good news? or is there a reason to question whether media actually do reflect the world?s worst conflicts proportionally? The communication technologies have seen major developments in recent years, and more and more people choose to read their news on the Internet. With smartphones and other devices, one could imagine that there would be easier to cover more conflict areas than ever ? but is this what has happened?In this study we aimed to investigate how three chosen Swedish newspapers reflected five of the on-going conflicts of 2012 and how this can be explained with the theories; the CNN effect and Stealth Conflicts. We started out with studies of the two theories.

Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

This study aims to examine the argumentation regarding freedom of speech and the statement ?je suis Charlie? (?I am Charlie?) in eight opinion articles from different Swedish web magazines. Two doctotral dissertations who?s main topics are the freedom of speech and different types of arguments regarding freedom of speach, was used in this study. The study also uses the actual Swedish law surrounding the freedom of speech, as well as the freedom of the press and breaches of these laws.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.