I världens hav finns 8 569 Vrak som beräknas innehålla en tillräckligt stor mängd olja för att kunna orsaka skador på den marina miljön. De senaste åren har flera läckage från dessa Vrak inträffat och kostnaderna för dessa har varit väldigt stora. Det har kunnat konstateras genom jämförelser av tidigare olyckor att det är mer kostnadseffektivt att sanera eller bärga Vraken innan de börjar läcka än efter att de börjat läcka. I denna uppsats ges inledningsvis en introduktion till problemet som ger en ökad förståelse för omfattningen av problemet, vilken effekt oljan har i den marina miljön, vilket ansvar det följer med att äga ett Vrak och dylika frågor. Denna uppsats syftar till att undersöka vem som bär kostnadsansvaret för att sanera efter de Vrak som redan har orsakat skada men även för de Vrak som ännu inte orsakat någon skada men där oljeinnehållet är tillräckligt stort för att de kan komma att göra det.

Techniques used in the building of a number of ships from the Mediterranean will be presented in this paper. The two techniques thnat will be discussed are shell-based technique and skeleton-basedtechnique. An attempt to clearify and delineate the transition between these two techniques will be made. The possible reasons for transition will then be described and discussed. The development ofthe techniques is going to be identified with help from four wrecks by analyzing their edge joineriesand this facts will be used as a basis for a chronological presentation.

Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att Vrakborttagning kan vara en både komplicerad och kostsam process. Samtidigt är de regleringar som finns på området ofta splittrade och inte sällan bristfälliga. Uppsatsen syftar till att kartlägga det svenska rättsläget med avseende på Vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestämmelser och rättssystematik. Nairobikonventionen är en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar Vrakborttagning och som trädde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer därefter mellan de båda regelverken.

Stockholm har en lång tradition av boende på vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pålverk ute i vattnet. Genom åren har stadens invånare ofta tagit sin tillflykt till båtar, pråmar och halvsjunkna gamla Vrak när bostadsbristen varit svår. De flytande samhällena ute på redden vid Ryssviken är det idag få som känner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent på båt i Stockholm. Båtboende blev en gråzon därför att gränsdragningen mellan vistelse och boende på båt blev för svår.

Micor AB tillverkar cirkulära sågklingor och är framförallt inriktade på specialbeställda cirkulära sågklingor från orderstorleken en och uppåt.  På uppdrag av Micor AB har en kartläggning av hur det dagliga arbetet går till på Micors riktavdelningen gjorts. På riktavdelningen riktar och sträcks cirkulära sågklingor. Anledningen till att de cirkulära sågklingorna riktas är för att de ska vibrera mindre och kunden ska få en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har på riktavdelningen är att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte är dokumenterad. Den knapphändiga informationen om vad som påverkar spänningen hos en cirkulär sågklinga gör att variationen av spänning kan variera från ordertillfälle till ordertillfälle. Micor AB vill även underlätta upplärningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. Kartläggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spänningen i cirkulära sågklingor.Identifiering av vilka parametrar som påverkar spänningen på en cirkulär sågklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom ämnet samt genom egna tester.Genom kartläggningen av vad som påverkar spänningen på cirkulära sågklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att få mindre variationer i spänningen och det kommer att underlätta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

Fortifikationsverket which is the landlord for the Swedish national defence has a great problem in their forestry due to the relatively large amount of metal objects in their timber. These metal objects cause different types of economical losses in the timber refinement chain. To enable out sorting of logs containing metal objects already in the harvesting phase, Fortifikationsverket is interested of the possibility to utilize some type of metal detector in a harvesting head for that purpose.The goal of this study was to, with help of a case study, enlighten the problem that metal objects in timber cause for Fortifikationsverket and their customers of timber and to investigate conditions of to mount and utilize some kind of metal detector in a harvesting head at present.The saw timber deliveries by Fortifikationsverket during the time period 2003-2005 was used as a reference volume for calculations of economical losses. In this case study was included two sawmills where timber from Fortifikationsverket were delivered to for further refinement. Factors investigated were the type of damage metal objects caused in these two sawmills and the economical signification of these damages.

Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus.