Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personbilsförare uppfyller de Visuskrav som finns för att inneha körkort i Sverige.Bakgrund: I Sverige måste alla som ansöker om körkortstillstånd genomgå en Visus- och synfältskontroll. Denna kontroll görs vanligen i 16 årsålder, då det är tillåtet att börja övningsköra. Efter denna undersökning finns ingen obligatorisk kontroll av vare sig Visus eller synfält om man har behörighet AM, A1, A, B, BE och traktorkort. Detta är något anmärkningsvärt eftersom andelen äldre i Sverige ökar och med stigande ålder blir ögonåkommor och ögonsjukdomar mer frekventa. Även refraktionsstatusen förändras under årens lopp.Metod: Genom en Visus-screening undersöktes 100 personer med minst behörighet B.

Syfte: Syftet med arbetet var att utvärdera effekten av ett års behandling med Lucentis hos patienter med exsudativ åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) på ögonkliniken i Kalmar.Metod: Ett brev skickades till de 41 patienter som någon gång under 2008 eller januari 2009 hade fått minst en behandling med Lucentis på ögonkliniken i Kalmar. I brevet tillfrågades patienterna om uppgifter fick hämtas ur deras journaler. Följande data inhämtades från de 33 patienter som godkände detta: kön, ålder, Visus (avstånd och nära) före behandlingens början, Visus (avstånd och nära) omkring ett år efter första behandlingen samt antal erhållna injektioner. Dessutom efterfrågades den subjektiva upplevelsen av Visus via telefonsamtal med patienterna.Resultat: Den genomsnittliga synskärpan före behandlingens början och ett år senare var i princip oförändrad både på avstånd och nära håll. Denna utvärdering visar därmed inte någon signifikant förändring av Visus efter ett års behandling med Lucentis.

Bakgrund: Ortokeratologi är en teknik där man genom specialdesignade RGP-linser kan reducera eller helt eliminera låg och måttlig myopi och även låggradig hyperopi och astigmatism. Man sover med linserna under natten, tar ut dem på morgonen och kan sedan gå utan glasögon och kontaktlinser hela dagen med bra Visus. I denna studie tas en del fakta upp om hur ortokeratologi fungerar och på vilka tekniken fungerar.Syfte: Syftet vara att ta reda på mera om ortokeratologi då detta är en teknik på framfart. Även att jämföra undertecknads prövotid med redan gjorda studier.Metod: I studien jämfördes en försöksperson med tidigare gjorda studier, försökspersonen använde ortokeratologilinser under 45 dagar och mätningar som togs och jämfördes var k-värde (corneas kurvatur) och fri Visus (synskärpa). Mätningarna utfördes dag 1, 3, 7 och 14, sedan togs Visus 1 gång i veckan för att kontrollera att den hölls stabil.Resultat: visade att samtliga studier hade ungefär samma resultat där nästan alla försökspersoner fick bra Visus under behandlingen.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra Multilens Bilux Iris-glas mot deras vanliga polariserade filterglas på syncentralspatienter med uttalade bländningsbesvär.Metod: I studien undersöktes 15 personer mellan 42-89 år. Försökspersonerna som hade bokad tid hos Syncentralen i Kalmar fick valet att ställa upp på en studie där de skulle få testa ytterligare ett filterglas. Patienterna återkallades efter ett par veckor då synskärpetester gjordes i hög och lågkontrast med och utan bländningsbelysning. Undersökningen innefattade även en intervju under vilken patienten fick berätta vad han/hon tyckte om respektive glas.Resultat: Kontrast påverkade Visus. Högkontrast Visus påverkades inte nämnvärt med olika filterglasen eller bländning.

Syfte: Syftet med den här studien var att värdera hur bra ett stenopeiskt hål fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien användes 35 försökspersoner i olika åldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som användes i studien, och vänster öga var därför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion på höger öga, för att få fram försökspersonernas rätta korrektion. Därefter mättes Visus sex gånger; första gången med bästa korrektion, utan stenopeiskt hål, andra gången med bästa korrektion, med stenopeiskt hål, tredje gången med en ?dimning? på +2,0 D, utan stenopeiskt hål, fjärde gången med en ?dimning? på +2,0 D, med stenopeiskt hål, femte gången med en ?dimning? på +1,0 D, utan stenopeiskt hål, och sjätte gången med en ?dimning? på +1,0 D, med stenopeiskt hål.

Introduktion: Mätning av monokulär Visus utförs genom att ena ögat ockluderas med en svart ocklusionsspade. Spadar i ljust frostat material finns idag för användning vid cover test, vilket gör det möjligt att se vad som händer med det öga som täcks för. Dessa spadar har mer eller mindre samma utformning som de svarta ocklusionsspadarna. Dess likheter kan lätt göra att även den frostade spaden används vid Visusmätning. Men är denna utformad för att användas även vid Visusmätning? Fås då samma resultat med en frostad som med en svart ocklusionsspade, eller finns det faktorer som spelar in och påverkar Visusresultaten?Syftet med denna studie var att jämföra Visusresultaten vid ocklusion med en svart respektive frostad ocklusionsspade för att se om någon skillnad uppstod mellan de två ocklusionsspadarna när ljus tillförs det ockluderade ögat.Metoden som användes innefattade totalt 100 personer i studien varav 77 kvinnor och 23 män.

Syfte: Syftet med den här studien var att värdera hur bra ett stenopeiskt hål fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien användes 35 försökspersoner i olika åldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som användes i studien, och vänster öga var därför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion på höger öga, för att få fram försökspersonernas rätta korrektion. Därefter mättes Visus sex gånger; första gången med bästa korrektion, utan stenopeiskt hål, andra gången med bästa korrektion, med stenopeiskt hål, tredje gången med en ?dimning? på +2,0 D, utan stenopeiskt hål, fjärde gången med en ?dimning? på +2,0 D, med stenopeiskt hål, femte gången med en ?dimning? på +1,0 D, utan stenopeiskt hål, och sjätte gången med en ?dimning? på +1,0 D, med stenopeiskt hål.

Bakgrund: World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner människor med synnedsättning, av dessa beror 98 miljoner på okorrigerade refraktionsfel och representationen är störst i utvecklingsländer hos personer över 50 år.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilken förbättring i avståndsVisus hjälpsökande i Bolivia får med begagnade glasögon från Vision for all, VFA, och samtidigt titta på hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jämförelse med andra delar av världen.Metod & Material: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre städer i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick själva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, där bästa sfäriska styrka togs fram binokulärt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake användes tillsammans med provbåge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jämfördes sedan med studier från andra delar av världen.Resultat: I studien ingår 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 år, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ? +0,25D, och 161 myopa, ?-0,25D.

Syfte: Syftet med denna studie var att värdera användningen av lågkontrast-optotyper, jämfört med traditionella högkontrast-optotyper, vid subjektiv refraktionering hos individer med åldersrelaterad makuladegeneration. Samt att undersöka om detta ger ett mer exakt refraktionsvärde och därmed bättre syn.Metod: Subjektiv refraktion utfördes mot hög (100 %) och låg (10 eller 25 %) kontrast hos 15 patienter med åldersrelaterad makuladegeneration. Ett objektivt värde i form av ett autorefraktorvärde eller habituell korrektion användes som utgångsläge. Bracketing-teknik, specialbeställda flipprar från Multilens, provbåge, provglas och 3 olika starka korscylindrar (±0,25 DC, ±0,50 DC och ±1,00 DC) användes till refraktionen. Visus mättes i fyra olika kombinationer: korrektionen man fann vid högkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast; och korrektionen man fann vid lågkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast.Resultat: Vektors analys användes för att analysera skillnaderna i refraktionsvärden mellan hög och låg kontrast.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det är hög- eller lågkontrastVisus som påverkar kataraktpatienters subjektiva synupplevelse mest.Metod: Mätningarna utfördes på Kalmar länssjukhus i samband med patienternas förundersökning inför kataraktoperation. För att utvärdera patienternas synförmåga mättes Visus med logaritmiska tavlor med tre olika kontraster, 100 %, 25 % och 5 %. Patienternas upplevda synförmåga utvärderades genom ett frågeformulär, Priquest, som används rutinmässigt i Sverige i samband med kataraktoperation. Samtliga mätningar utfördes med patientens habituella korrektion och patienterna var även fullt dilaterade på grund av att mätningarna skedde efter patienterna undersökts av en ögonläkare där dilatering var nödvändig.Resultat: 29 patienter medverkade i studien. Nio av dessa hade kortikal katarakt, 19 hade nukleär katarakt och tre patienter var diagnosticerade med bakre subkapsulär katarakt.

Tårsubstitut används mycket bland linsbärare och personer med torra ögon. Detär vanligt nuförtiden att arbete i kontorsmiljö och vid datorer ger problem medtorra ögon, Computer vision syndrome (CVS), och att dessa personer dåanvänder tårsubstitut. Ofta står det i tårsubstitutens bipacksedel att de kan geproblem med dimsyn en stund efter applicering.Tidigare studier har visat att aberrationerna i ögat ökar vid applicering avtårsubstitut och möjligtvis är det anledningen till att dimsynen uppkommer.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur mycket synkvaliteten påverkas avtvå olika tårsubstitut och hur lång tid den påverkas.Metod: Metoden innebar att närVisus och aberrationer mättes på 30 patienter (60ögon) först utan tårsubstitut. Sedan applicerades det första tårsubstitutet(Systane) i höger öga och ytterligare en mätning av närVisus och aberrationerutfördes. Därefter gjordes ytterligare 5 mätningar av aberrationerna, en var fjärdeminut.

Syfte: Att mäta kontrastkänsligheten på en multifokal kontaktlins, med tre olika additioner för att se om kontrastkänsligheten ändras med olika additioner.Metod: 19 personer deltog i studien. En Biofinity multifokal CD (center distance) kontaktlins valdes till studien. Testet gjordes med tre olika additioner, en låg addition på +1,00 D, en mellanaddition på +1,50 D och en hög addition på +2,00 D och även med en kontaktlins utan addition som också var Biofinity. Mätning av hög- och lågkontrastVisus 10 % gjordes med samtliga kontaktlinser.Resultat: Medelvärdet för högkontrastVisus var -0,15 logMAR för linsen utan addition, och något högre dvs. sämre Visus med addition.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i åldrarna 17-40 år undersöktes. Patienterna fick först genomgå en subjektiv refraktion varpå deras styrkor ställdes in i foroptern. Därefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) på dessa patienter medan de fokuserade på en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav två rader större än bästa Visus på patientens sämsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan två gånger medan patienten fokuserade på resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet från den objektiva refraktionen jämfördes med resultatet från den subjektiva refraktionen, och någon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte påvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav två rader större än bästa Visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på ? 0,012 dioptrier.

Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna påverka djupseendet.Metod: Mätningarna genomfördes på tre meters avstånd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jämförande mätningar mellan bruna Suncovers från Polaroid, gråa Suncovers från Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes på 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer Visusskillnad mellan ögonen än 0,1 med en synskärpa över 0,9 Snellen-Visus.Resultat: Utan solglasögon var medelvärdet på stereoseendet för försökspersonerna 16,0´´ ± 10,7´´. Med polariserande Suncovers blev det en försämring, denna försämring var 2,8´´ med gråa Suncovers (p = 0,08) och 5,4´´ med bruna Suncovers (p = 0,02).Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försämring i jämförelse med utan Suncovers även om skillnaden var liten. Att det är en större påverkan med bruna Suncovers än med gråa kan möjligtvis bero på att de bruna till skillnad mot de gråa absorberar våglängderna ojämnt över det synliga spektrumet..

Syfte: Studiens syfte var att jämföra resultaten vid mätning av motorisk och sensorisk ögondominans med hjälp av ett test ur vardera kategori, för att undersöka om dessa ger samma resultat och därför kan anses likvärdiga vid mätning av ögondominans. Metod: Två olika dominanstest utfördes på 30 stycken testdeltagare i åldrarna 21-32 år vilka alla hade samsyn och balanserad Visus mellan ögonen. +1D test användes för att mäta den sensoriska dominansen (ögonprevalensen) och håltestet användes för att mäta den motoriska dominansen. Dessa test valdes då de är frekvent använda bland optiker idag, och då deras utförande kräver minimalt med utrustning.Resultat: 73,3% av deltagarna uppvisade samma dominans enligt båda testen, 13,3% uppvisade olika dominans vid mätning av båda testen och resterande 13,3% uppvisade dominans för håltestet men icke dominans för +1D testet.Slutsats: Jämförelsen mellan håltest och +1D test visade en korrelation på 73%, varför de kan anses vara statistiskt korrelerade. Denna höga korrelation medför att dessa två tester därför kan anses jämförbara vid mätning av ögondominans. .