Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ?Går det bygga bort brott??, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar.

Syftet med detta arbete är att med hushållsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses går att skönja i hushållens konsumtion. Mer specifikt så vill vi med OLS som estimationsteknik använda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det går att belägga en signifikant påverkan på olika konsumtionsvaror på makronivå. Tanken är att både titta på typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, såsom bilar, och varor som faller utanför, såsom mat. Helt i enlighet med uppställd förväntan är inte resultaten men om vi tänker att bilar är den mest uttalade statusprodukten med hög Visibilitet och mat den med lägst statussignal är resultaten ändå i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen påverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building..

Idag lever vi i ett samhälle där smartphones blivit allmänt förekommande. Som en följd av ökade nätverkshastigheter har möjligheterna att enkelt få tillgång till information aldrig varit bättre. Den ökade användning av smartphones har också skapat möjligheter till en rad olika applikationer såsom platsbaserade applikationer som använder sig av pushtjänster. I vår studie har vi undersökt frågan ?Hur kan platsbaserade pushtjänster som ett verktyg för direktmarknadsföring designas för att möta smartphoneanvändares behov??. Genom en litteraturstudie har vi sammanställt och identifierat designteman från tidigare HCI- och interaktionsdesign forskning.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världsmarknaden av en finanskrisutlöst av bolånemarknaden i USA. Börser världen över rasade till rekordlåga nivåer, och ijakten på orsaker som förvärrade krisen pekade många på blankning - instrumentet sommöjliggör vinster i nedåtgående aktiekurser. Med den här uppsatsen vill vi undersökamarknadens inställning till blankning, Vi vill även belysa vad detta som instrument tillförmarknaden, samt vilka negativa aspekter detta kan medföra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilken inställning aktiemarknadens aktörer hartill blankning. Som delsyfte avser vi att klargöra för vilka negativa och positiva aspektermarknadens aktörer ser förknippade med blankning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har gjort ett urval av institutioner somhar koppling till finansmarknaden. Den empiriska datan har samlats in via intervjuer medpersoner på företag och institutioner som på något sätt i sitt dagliga arbete har en koppling tillblankning.

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens Visibilitet, dvs.

Studiens syfte är att undersöka krishantering ur ett varumärkesperspektiv med avsikten att fylla något av det tomrum som vi upplever inom området. Då forskningsfrågan är mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrågor: Vad är en kris? Vad är en varumärkeskris? Hur påverkas varumärket av en kris? Hur påverkar varumärket krisen? Hur försvaras ett varumärke? Sammantaget söker vi besvara frågan om vilken betydelse varumärket har i en kriskontext. Vi har använt oss av en organisk struktur, där vi delat upp vårt problem i tre teman; varumärket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnå syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena.

När nya arbetsplatser ska uppföras krävs det en undersökning kring den gällande verksamhetens arbetssätt. Många gånger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. Istället bör hela verksamhetens flöden undersökas för att få en bild av hur människorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som är bra, vad som är mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns även en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klämms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats färdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena är mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.