Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Holmsunds sågverk, SCA. Syftet är att beskriva kvalitén hos talltimmer från förstagallringar som kommer att göras på SCAs eget skogsinne-hav de kommande 10 åren. Studien grundar sig på 334 stockar från 22 olika bestånd i Västerbotten. Urvalet av träd och sedermera stockar kan likställas med tvåstegssampling, först ett PPS-urval av bestånd och sedan ytterligare ett PPS-urval med relaskop. Samtliga stockar bedömdes i VMFs sågtimmerklasser av virkesmätare före provsågning, alla fel noterades.

Förädlingsarbetet på vårtbjörk (Betula pendula Roth) fick ett uppsving på slutet av 80-talet efter en ändrad opinion om björkens betydelse. En ny förädlingsplan togs fram med mål att förädla fram tidig höjdutveckling, högre torrsubstansproduktion och bättre Virkeskvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga förbättringar av vårtbjörk utifrån mätningar av ett försök med halvsyskonfamiljer. Detta genom beräkningar av heritabilitet, genetisk vinst, variationskoefficient och korrelationer för egenskaperna diameter, höjd, vitalitet, klykor, rakhet och grenstruktur, vid 10 och 21 års ålder. För den statiskista analysen användes en mixad linjär modell som kördes i programmet ASReml, vilket bygger på restricted maximum likelihood metoden. Resultatet visar att förädlingsmöjligheter för vårtbjörk är goda speciellt för höjd och diameter, genetisk vinst är skattad till 20 % respektive 25 %. Klykor, rakhet och grenstruktur, visade inte lika lovande resultat, genetisk vinst låg på 13 %, 7 % respektive 7 % vid år tio. Korrelationerna mellan egenskaperna tyder på svårigheter att förädla för både bättre tillväxt och kvalitet, till exempel diametern vid år 10 har en negativ korrelation med grenstrukturen vid år 21 på -0,681..

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador. Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering.

Extensive planting of the tree species lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) during the 1970s and 80s has resulted in large areas now being available for commercial thinning. However, the varying quality of the stands creates a problem. The purpose of this study was to investigate, at the Torsby district of the Stora Enso forest company, how well the present computer records of the stands correspond to reality and determine which stands are, from a qualitative perspective, suited for timber production. Finding variables that indicate better stands would give Stora Enso the possibility of selecting qualitative stands which are more profitable to thin. The study included 32 stands containing at least 70 % Pinus contorta.

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

Sågverkssektorn har under flera år gått mot en ökad förädlingsgrad samt en produktion där slutprodukterna produceras i kvantiteter anpassade efter kundernas efterfrågan. AB Karl Hedin har varit framgångsrika att utveckla nya innovativa, högförädlade produkter samt med att öka värdet på produkterna genom att optimera postningarna och maximera sågutbytet. Sågutbytet är en viktig del av processen eftersom råvarukostnaden utgör cirka 60 % av kostnaderna för sågverken i Sverige och det är därför av stor vikt utnyttja råvaran på ett effektivt sätt. Ett specifikt exempel är att AB Karl Hedin har märkt att efterfrågan på urlägg av ändspont, urlägg av 45 mm reglar samt försäljningen av C14-reglar har minskat den senaste tiden och de måste därför hitta nya användningsområden för dessa produkter. Tidigare innovationsforskning inom träindustrin har framför allt undersökt produktutvecklingen och attityder till innovationer inom sågverksindustrin. Begränsade studier har gjorts inom träemballagebranschen och det finns därför behov av en ökad allmän förståelse för deras användning av produkter från leverantörer inom sågverksindustrin.