Studiens syfte är att undersöka arterna Buxbaumia Viridis och Nowellia curvifolia för att kunna förutse var man hittar dessa signalarter. Detta gjordes genom att död liggande ved undersöktes i Ycke naturreservat samt en närliggande brukas skog, Östergötlands län.Resultaten visar att faktorerna som är avgörande för B. virids är markkontakt och nedbrytningsklass. B. Viridis föredrar att växa på lågor i de högre nedbrytningsklasserna (4-7) och med stor andel markkontakt, över 80 %.

Detta arbete syftar till att svara på hypotesen som säger att det är skillnader i tillväxt, storlek, dödlighet och deformationer hos besläktade yngel av grönfläckig padda (Bufo Viridis) gentemot obesläktade yngel vid uppfödning. Tidigare australiensisk studie visar att kemiska ämnen som paddorna själva utsöndrar påverkar tillväxt och överlevnad. Det förekommer även att syskon favoriserar och känner igen varandra och således blir konkurrensen syskon emellan inte lika stark. Yngel från fem olika honor delades in i grupper och placerats i akvarietankar med antingen besläktade individer från en och samma hona eller blandade. Där har de vuxit upp från ägg till yngel.

I takt med att konkurrensen på trädgårdsmarknaden ökar blir det allt viktigare att som odlare hela tiden hålla koll på konsumenternas efterfråga för nya arter och sorter. Att våga testa nya växer och presentera dem i sitt sortiment kan ses som en potentiell konkurrensfördel, och bör vara prioriterat hos varje odlare. I denna rapport presenterar jag 10 arter inom släktet Fragaria, ett släkte med stora potentialer att lyckas på marknaden. Jag presenterar både arter anpassade för de nordliga delarna av Sverige, odling i urbana miljöer, som prydnadsväxter och arter som skulle fungera bra för bärodling i hobbyträdgårdarna. De olika arter är anpassade för frilandsodling, ampel- och krukodling, inomhusodling och växthusodling. Genom att läsa min rapport hoppas jag att Du blir intresserad att provodla någon av de spännande arterna som finns inom släktet Fragaria!.

I detta arbete testades en hypotes som säger att yngel av grönfläckig padda (Bufo Viridis) kan tänkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hämma andra yngels tillväxt. Hypotesen grundades på en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie på yngel av agapadda (Rhinella marina) där de upptäckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hämmar tillväxten. Idén om att använda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel från flera honor kom av att det finns något som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjälp av feromoner kan känna igen nära besläktade individer (Devall et al.

The reduction of coarse, dead wood is considered to be the biggest threat to flora and faunain boreal forests. Extensive harvest of logging residues would increase this reduction evenmore. However, the role of dead wood created at final felling for boreal, epixylic species isstill largely unclear. It is therefore of interest to examine whether epixylic species inhabit thedead wood in young, boreal stands, especially species considered to be confined to forests inlate successional stages.The aim of this study was to investigate whether forest-interior species in fact can inhabitearly-successional forests arisen after logging. The study was conducted in young standsbordering dead wood rich woodland key habitats.