Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och Vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och Vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och Vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat..

Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och Vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och Vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och Vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat..

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med Vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och Vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi: Redovisning. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö.Titel: Revisionsbyråers organisering kring balansgången mellan profession och Vinstintresse.Författare: Therese TimmHandledare: Ulf Larsson OlaisonInledning: Revisionsbyråer utgör organisationer som drivs av å ena sidan en profession, å andra sidan en vinststrävan. Två faktorer som delvis kan stå i kontrast till varandra, men som både är nödvändiga för byråerna att ta hänsyn till. Den här studien kommer att behandla ett antal särdrag som revisionsbyråer använder sig av för att organisera sig kring balansgången mellan profession och Vinstintresse.Problem: Hur organiseras revisionsbyråer för att hantera balansgången mellan profession och Vinstintresse?Syfte: Syftet med min studie är att förstå hur revisionsbyråer organiseras för att hantera balansgången mellan profession och Vinstintresse.Metod: Min studie har genomförts genom flerfallstudier på tre fallbyråer.

Under en längre tid har en allmän debatt förts om hur den svenska sjukvården ska vara utformad för att kunna bibehålla en hög kvalitet samtidigt som det råder brist på resurser. Utveckling har i Sverige gått mot en ökad konkurrensutsättning av sjukvården. Men i och med de privata vårdgivarnas entré har även ett Vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvården. Vad denna uppsats avsett att utreda är huruvida det finns en motsättning mellan det privata vårdföretagets Vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvården. Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kundorienteringen i företag påverkas av hårda värden. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod främst bestående av två fokusgrupper med säljare på Hennes & Mauritz (H&M) samt en mejlintervju med två representanter för H&M:s Sverigekontor. Slutsatser: Vi har kommit fram till att både kundorienteringen och den interna marknadsföringen i företag påverkas av hårda värden så till vida att de hårda värdena kan ses som en förutsättning för att båda fenomenen ska existera. Vi fann det påtagligt att det kan vara svårt att undvika hårda värden såsom försäljningsmål och Vinstintresse i styrningen av IM som ett sätt att uppnå kundorientering eftersom dessa hårda faktorer kan anses vara de grundläggande orsakerna till att företag överhuvudtaget använder sig av desamma..

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anläggningstillgång med begränsad nyttjandeperiod skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anläggningstillgång och ska således skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) förespråkar däremot att en sådan tillgång ska skrivas av med hänsyn till dess ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden kan härledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgången anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnämnden och redovisningsrådet, och dess råd BFNAR 2001:3 och RR 12, så ska nyttjandeperioden beräknas till den tidsrymd som en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål av företaget.

Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med Vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium.

Kamphunden har figurerat i media under de senaste 15-20 åren. Denna studie undersöker hur medias framställning av kamphunden har förändrats över tid, med åren 1999 och 2013 i fokus. Slutsatsen utifrån studien är att begreppet kamphundar framställs negativt i tidningsartiklar, men att det sakta håller på att förändras. Detta är dock en väldigt trög förändring. Den negativa framställningen av kamphundar i media påverkar samhällets syn på dessa hundar, och i förlängningen även individers beteende kring dessa hundar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens Vinstintresse och dess påverkan på kvalitet inom välfärden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras på data från fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag på olika sätt och frågor om riskkapitalbolag inom välfärdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundärdata som främst består av nyhetsartiklar som berör ämnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och välfärdsmarknadens funktion och hur den påverkas av den fria konkurrensutsättningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom välfärden då säljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderläge.

Syftet med denna studie är att undersöka de problem som kan uppstå i ett nätverk där konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mål. Vidare undersöks även bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhålla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes på fem aktörer inom Luleå Taxi, som är ett nätverk av konkurrerande företag.

Denna uppsats behandlar målstyrning i högskolan. Målstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig åt av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa båda sektorer väldigt olika förutsättningar med hänsyn till till exempel Vinstintresse. På en högskola finns det dessutom mer specifika förutsättningar som gör att det kan vara problematiskt att använda målstyrning på samma sätt som i ett företag. Syftet med denna uppsats är att belysa hur målstyrningen upplevs fungera på en högskola genom att beskriva hur målstyrning används i en styrmix.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett Vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.