Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ Vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff.

The purpose of this study was to examine divergences in assessments of social assistance in one big and one small social welfare office in the municipalities of Malmö. To examine this we used a qualitative method. We held interviews with social workers and their superiors. At the end of the interviews with the social workers we presented two vignettes, describing different cases of first time applications of social assistance. The social workers was asked to assess whether the application should be granted or not, and motivate their decisions.

Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vidansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnasbeslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörandefaktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ Vinjettstudie med ett identiskt typfall presenteratsendast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomisktbistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom dettaområde i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning.Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte underpåverkan av annan person.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benämningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera användandet av benämningen klienter ville vi se ifall alternativa framställningar av klienter är möjliga i det empiriska material som vår studie grundade sig på. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material består av fem c-uppsatser som är producerade av socionomstudenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

An LSS officer?s activities are governed by laws and regulations and it has great power in influencing the individual's situation when reweaving its case. Officer?s actions have effects on the applicant and it can use its power and not look after the individual's best. Its interest can lie in community and his own position.

Detta är en socialpsykologisk Vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

En experimentell Vinjettstudie genomfördes för att undersöka hur graden av em-pati för personer med ett självskadebeteende varierar beroende på bakomliggande orsak samt grad av kännedom om ämnet. I studien deltog 121 respondenter som fick besvara en av tre vinjetter: (a) självskadebeteende utan angiven orsak, (b) Självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning eller (c) Självska-debeteende med orsak övergrepp. Studien visade att ett samband mellan empati och självskadebeteende utan orsak samt mellan empati och självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning. Inget samband påvisades mellan em-pati och självskadebeteende med orsak övergrepp. Vidare framkom inga signifi-kanta skillnader mellan grupperna i empatigrad, vilket kan ha att göra med att självskadebeteende som enskild variabel var tillräcklig för att generera ett visst mått av empati.

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors? reactions to this specific situation.

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women.

Income support is often described as the community?s farthest protection, as a last economic way out. From the clients perspective it´s very important to get possibility to an equivalent and correct assessment. Even if it´s an individual assessment the individual social worker´s assessment should not be different than other social worker´s, this from two aspects ? quality and the rule of law.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och föräldrar där barn upplevt våld inom familjen.  Frågeställningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete och vilket stöd barn och föräldrar erhåller. Fem socialarbetare intervjuades utifrån en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som användes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade på att barn är delaktiga i socialtjänstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrån barnets behov.  Det framkom även att det finns ett helhetstänk inom socialtjänsten då både barn och föräldrar erbjuds stöd i familjer där barn upplevt våld. Dessutom visade resultatet på att socialtjänsten kan hjälpa till att utveckla det sociala nätverket hos familjerna..

The aim of this study was to explore how social workers interpret the part of the Swedish social services act that regulates each municipality?s responsibility of the people staying in it. The study?s general methodological approach connects to sociology of law. The research questions were: (1) What factors are considered important by the social workers in assessments of responsible municipality? (2) Are there variations in the assessments of responsible municipality and in that case; how can the variations be explained? (3) What discretion do the social workers consider that they have in assessments of responsible municipality? Previous studies have found considerable differences in professional social work assessments in Sweden.