Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut.

From my own experience as a school counselor I have learned that the decision making processes in terms of supporting and helping the students is extremely hard and very individual. In different situations, a different approach between individuals is present. I thought about which factors effects the school counselor?s way of handling problematic situations. I soon realized that the individual has a great effect on the work itself.

Social workers ideas about what domestic violence is influence their ability to recognize vio-lence in cases where this occurs. Social workers awareness and understanding of domestic violence can also influence the handling of these cases. Education on the subject domestic violence can increase social workers knowledge about, awareness and handling of violence. The present study aims to investigate how social workers in child protection investigations understand, recognize and interpret domestic violence and which interventions the social workers suggest. This is a qualitative vignette study in which semi-structured interviews was carried out with social workers working with child protection investigations.

Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning.Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frågeställningar är följande:Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande?Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en Vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistån¬dets/insatsens omfattning begreppen skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt Socialtjänslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp påverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontakt¬person vid likvärdig problematik. Studien byggde på två hypoteser; (1) det är mer troligt att en och samma insats blir beviljad när man söker via LSS än när man sö¬ker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande än beviljat bistånd enligt SoL. Respondenterna var tio handläggare som arbetar med bi¬ståndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade från nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGStudiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fäder i vårdnadstvister. Frågeställningar och syften som användes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vårdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande på familjerättsenheter. För att besvara frågeställningarna användes en mixad design bestående av en kvantitativ Vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerättssekreterare inom socialtjänsten som i sitt yrke arbetar med frågor som hanterar vårdnad, boende och umgänge i vårdnadstvister mellan två vårdnadshavare.

Syftet med denna studie var Att undersöka Hur biståndsansökningar handläggs med utgångspunkt ur 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Vi ville undersöka om begreppet "skälig levnadsnivå" tolkades på likartat Sätt handläggare emellan och Hur bedömningen av vårt Aktuella ärende utfördes. Vår Avsikt Var Att ta reda på om de Beviljade hjälpinsatsernas omfattning skilde sig åt i bedömningarna Mellan Olika handläggare samt om Begreppet är Tillräckligt entydigt för Att tjäna för som Riktlinje en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Studien byggde på Två Frågeställningar: 1) Hur tolkar Olika handläggare begreppet "skälig levnadsnivå" och 2) om begreppet "skälig levnadsnivå" är Tillräckligt entydigt för som Att tjäna Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Respondenterna i vår undersökning var Fjorton handläggare från Olika kommuner i Sverige som Arbetar med sociala biståndsbedömningar Enligt socialtjänstlagen.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de personer som vistas där. Det finns dock personer där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas samt att undersöka om socialtjänstens handläggning av boendeärenden uppfyller rimliga krav på rättvisa. Använder sig handläggare av samma beslutsmetoder och fattar de i huvudsak samma beslut utifrån givna förutsättningar? Om inte, vilka faktorer är då avgörande för vilket bistånd som beviljas.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen om förskolepersonals upplevelser av anmälningsskyldigheten gentemot socialtjänsten samt samspelet dem emellan. Vidare är syftet att ta reda på vilka konkreta förslag förskolepersonalen har på åtgärder som kan underlätta samverkan med socialtjänsten. Avsikten är att exemplifiera.Syftet har konkretiserats genom tre frågeställningar:? Hur upplever förskolepersonalen sin anmälningsskyldighet gentemot socialtjänsten?? På vilket sätt upplever förskolepersonalen samspel med socialtjänsten utifrån egna och kollegors erfarenheter?? På vilket sätt och genom vilka konkreta åtgärder kan samverkan mellan förskola och socialtjänst förbättras enligt förskolepersonalen?Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom sex kvalitativa djupintervjuer och vinjettreflektioner med förskolepersonal. Huvudresultatet är att informanterna är bra på att identifiera tecken på omsorgssvikt.

Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes Vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av Vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.