Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom Vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

Syftet med vår undersökning är att undersöka några gymnasieungdomars kunskap och uppfattningar beträffande sexuellt beteende samt hur ungdomarna menar att man omsätter dessa i praktiken. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att närma oss vårt syfte: ? Vad har ungdomarna för kunskap och inställning till könssjukdomar, främst klamydia?? Vad anser ungdomar om användandet av preventivmedel i allmänhet och kondom i synnerhet?? På vems ansvar och under vilka omständigheter sker och förhandlas säkrare sex?? Vilken inställning har ungdomar vad gäller tillfälliga sexuella förbindelser och antal partners?? Tänker killar (pojkar) och tjejer (flickor) lika om detta eller finns det könsskillnader i deras uppfattningar och beteende? För att kunna fördjupa vår studie har vi valt att använda oss av de två datainsamlingsmetoderna fokusgrupper och Vinjettmetoden. Användandet fokusgrupper handlade om att vi ansåg att denna metod skulle hjälpa oss att få en mer övergripande bild av ämnet. Den hjälper oss att se processer och diskussioner i en grupp, vilket också var det vi ville koncentrera oss på.

Syftet med studien är att undersöka servicemedarbetares upplevelser och effekterna av mötet med dysfunktionella kunder. I dess förlängning är också ett intresse riktat mot hur ett förebyggande arbete såväl organisatoriskt som arbetsmiljömässigt kan ske. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien och samlat in data via Facebook genom en variant av Vinjettmetoden. Vi har tagit del av sex berättelser från medarbetare. Insamlad data har analyserats med utgångspunkt från Directed Content Analysis.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt.En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av Vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal.Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro..

The purpose of this essay was to inquire how workplace conflicts are managed at a number of public social services offices in south-western Skåne. This essay's main research questions were: What organizational factors determine how conflicts arise and are managed in a work environment? To what extent are such factors prevalent at the above-mentioned social services offices? Are certain conflicts typically prevalent in the public social services? If so, what are they? How does the workplace in question manage the conflicts that arise? The inquiry was conducted among the staff of three public social services offices, applying the vignette method. According to previous research, certain system conflicts are typically prevalent in public sector organizations, which adversely affect the work conditions of social workers at the organization's professional level. Two examples each of this conflict type and of interpersonal conflict were included in the inquiry.

Undersökningen syftar till att studera hur ett professionellt förhållningssätt kommer till uttryck hos personalen på gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Vidare syftas till att undersöka hur personalen anser att de utvecklats i sin yrkesroll under de år de arbetat samt vilka möjligheter till reflektion kring professionellt förhållningssätt som finns på arbetsplatsen. Slutligen undersöks hur vikarier introduceras när det gäller förhållningssätt och bemötande.Studien är kvalitativ och sex intervjuer har genomförts med personal på gruppbostäder. Vinjettmetoden har använts och informanterna har fått läsa tre fallbeskrivningar utifrån vilka de resonerat fritt till en början, vilket har följts av ett antal frågor. Även frågor som inte direkt knyter an till fallbeskrivningarna har förekommit.Resultatet visar att det professionella förhållningssättet rör sig på en skala där poolerna är problematiserande ? icke problematiserande.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur en grupp blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus på elevers språkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet på en skola.Teori Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där kommunikation människor emellan är grundläggande och ett verktyg för detta är språket. Teorier om språkutveckling är de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet på specialpedagogik brukas likaså.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkät, inspirerad av Vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö där spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers språkutveckling.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i äldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förväntar sig av dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom Vinjettmetoden samt en återkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrån tidigare forskning samt ovan nämnda teorier.Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen kräver att baspersonalen har förmåga att hantera många olika situationer. En förutsättning för arbetet är att personalen har ett genuint intresse för andra människor.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt Vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Uppsatsens syfte är att föra en diskussion om samhällsarbete och social mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder återfinns inom socialtjänstens arbete idag. De centrala frågeställningarna är: Hur ser kännedomen om samhällsarbete och social mobilisering ut inom socialtjänsten? Förekommer samhällsarbete och social mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjänsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka är de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna på arbetsplatserna och vad får de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjänsten att det finns möjlighet att påverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger på teorier om samhällsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka Vinjettmetoden ingått. Slutsatser som dras är att det inom socialtjänsten inte arbetas utifrån samhällsarbete och social mobilisering i sin helhet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av Vinjettmetoden för att samla in vår empiri.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av Vinjettmetoden för att samla in vår empiri.

SyfteSyftet med studien är att undersöka vad grundskoleelever har för uppfattningar om personer med utvecklingsstörning och om de uppfattningarna kan skilja sig åt beroende på om:- man går på en grundskola som inte har något samarbete med särskolaneller- på en grundskola som arbetar med inkludering och samverkan med särskolan och även har klasskamrater som är inskrivna i särskolan.MetodStudien utgår från teorin om sociala representationer. Enkelt uttryckt innebär teorin att olika individer tillsammans skapar en gemensam uppfattning om verkligheten. Ur uppfattningen, representationen, skapas en sorts vardagskunskap som enar dem och vägleder dem i den sociala tillvaron (Chaib & Orfali, 1995). Elever från två skolor som passar in i de i syftet presenterade kategorierna deltog i undersökningen. I studien användes Vinjettmetoden.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra några förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlända barn och deras föräldrar i förskolan. Centrala frå-geställningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlända barn och föräldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gäller mottagandet av nyanlända? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning åt relationella perspektivet, där betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhålls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har Vinjettmetoden an-vänts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlända barn.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser, behov och farhågor grundskolepedagoger förutser av att få in barn med autismspektrumtillstånd i klassen. Studien avser belysa huruvida pedagogerna känner sig förberedda och rustade att ta emot elever med autismspektrumtillstånd. Forskningsfrågorna för denna studie lyder:? Hur förmodar pedagoger att en elev med autismspektrumtillstånd skulle påverka deras klass och undervisning?? I vilken utsträckning anser pedagoger att de är förberedda att ta emot och bemöta elever med autismspektrumtillstånd?Teori: Problemet kan ses utifrån olika specialpedagogiska perspektiv: med utgång i ett traditionellt perspektiv kan man sätta en medicinsk och psykologisk diagnos på ett barn med autismspektrumtillstånd samt betrakta barnet som problembärare. Genom kritik av det traditionella perspektivet kan man inta ett alternativt perspektiv och betrakta skolan som problemskapare då barnet förväntas anpassas och falla inom ramarna som sätts upp. I och med att utbildnings¬- systemet förväntas ge alla en likvärdig utbildning, samtidigt som anpassningar måste göras efter mångfalden behov och förutsättningar som finns, kan problemet även ses utifrån dilemmaperspektivet.Metod: Deltagarna fick se en film om ett barn med autismspektrumtillstånd och sedan ta ställning till det som presenterades genom att svara på frågor i enkätform.