Växthuseffektens påtagliga miljöpåverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmål för vindkraft till år 2015 på10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige är goda vindförhållanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i så kallade Vindkraftsparker på platser belägna långtifrån elförbrukare och elnät. Detta medför att det måste ske en överföring till nätet, vilketmåste utföras på ett så effektivt och driftsäkert sätt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark på Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gäller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt på 864 MW och en planerad årsproduktion på 3 TWh.

The purpose of this study was to increase the level of knowledge in the field of Environmental Impact Assessment (EIA) for wind power. The study includes six wind power farms in the County of Västerbotten in northern Sweden. The main questions were: What are the real dimensions of roadways and land claims for both roads and wind power turbines? How do those dimensions correlate with the dimensions stated in the EIA? Are there any differences in values of the dimensions between the wind power farms that are included in this study? The width of the roadways and the land claims for both roads and wind turbines in wind power farms were examined on site. The results from the examinations were compared with the dimensions available in the EIA for each wind power farm.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för Vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med Vindkraftsparker har ännu aldrig skett.

I denna rapport presenteras olika koncept på hur utformningen av hållare till baklyktor kan se ut. Arbetet är ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mängd olika lösningar har utarbetats där det till slut uppenbarats fyra olika koncept på lösningar. Dessa olika lösningar har vägts mot varandra utifrån den metod som använts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept där tanken bakom lösningen är att utforma en kapsel som efterliknar det formspråk som finns på framlyktorna på lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att få fler lyktor..

This study investigates and describes the phenomenon of ?technical tourism?, in the case ofwind power plants in Sweden. The main purpose of the study is a greater understanding ofa field which to date has remained largely uncharted.Technical tourism is a type of visits to a production site, where the technical aspect ofthe production is the main focal point for the visitor. The definition of technical tourism isbased on concepts within ?Industrial tourism?.

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt på 5 359 MW. Prognosen är att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nätanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det är viktigt att det interna elnätet är designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslängd.Beroende på geografiskt område, anslutande nät och storlek på vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhållande till ägandeförhållanden, driftförluster och underhållskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under Vindkraftsparkers operativa livslängd. En modell har byggts i Excell med olika beräkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende på anslutning.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och Vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och Vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Vindkraft för generering av el har under de senaste åren vuxit kraftigt i Sverige och utbyggnaden väntas fortsätta. Ett viktigt steg när nya Vindkraftsparker skall byggas är att göra en vindanalys för det aktuella området. Vindanalysen är ett viktigt underlag för att avgöra om en investering i vindkraftverk kommer vara ekonomiskt lönsamt på den aktuella platsen.     Som underlag till vindanalysen sätts vanligen mätutrustning upp i området och vindförhållandena på platsen mäts upp. Att installera och underhålla mätmaster är kostsamt och därför mäts vindarna på ett begränsat antal platser i det intressanta området.