I takt med att medvetenheten för miljön ökar så ökar även återvinningen på många håll i samhället. Förut har återvinning alltid skett närhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmän uppfattning i samhället att återvinningen är alldeles för låg för att vi skall kunna ha en ?hållbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förändringar i vissa kommuner i Sverige där man infört att hushållen måste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats ämnar försöka utvärdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

Syftet med rapporten är att undersöka vad det skulle kunna innebära för Luleå kommun och dess invånare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, Umeå och Sollentuna har studerats för att ta reda på hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa är den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushållsavfall. I avgiften ingår insamling och behandling av hushållsavfall, driften av återvinningscentraler, kundtjänst, fakturering och information. Viktdebitering innebär att fastighetsägaren betalar en avgift efter den mängd avfall som slängs i sopkärlet.

För att minska avfallsmängderna och öka källsorteringen har flera länder samt kommuner i Sverige valt att övergå från volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört Vikttaxa under åren 2010-2013. Tidigare utvärderingar i Sverige hävdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tänkas påverka avfallsmängden. På grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi använda oss av paneldata och en ekonometrisk regression där vi använder fixed effects.

Många kommuner arbetar för att minska avfallsmängderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushållens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt på avfallsflödet som önskats är i dagsläget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanställa erfarenheter och inställningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frågor: - Innebär införandet av viktbaserad taxa förändrat avfallsflöde? - Om flödet förändrats, vilka vägar har det då tagit? Bjuv, Umeå och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.