I följande arbete har en ekonometrisk undersökning av svensk Verkstadsindustri genomförts. Åtta bolag, registrerade på Stockholmsbörsen, och tillhörande Verkstadsindustrin har valts ut. Dessa är Volvo AB, Sandvik, ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, SKF, Scania och Atlas Copco. Bolagens genomsnittliga avkastning utgör den beroende variabeln i undersökningen. De förklarande variablerna har valts med hänsyn tagen till fakta presenterad i bolagens årsrapporter samt ekonomisk relevans.

Sänkgnistning är en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige används av både små och stora verkstadsföretag. Metoden används i syfte att framställa geometriskt komplexa detaljer, främst ur härdat stål. Dessa detaljer används vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebär att kunderna använder en eller fler detaljer, som producerats med sänkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande är att kunder använder sänkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar många produkter per sänkgnistdetalj.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det är möjligt för organisationer att hjälpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel på verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas känslor inför detta. Respondenterna valdes på grund av deras långa verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg på arbetsplatsen och i sig själv. Respondenterna kunde inte sätta ord på sina kunskaper då de värderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvårade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och Verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och Verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och Verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och Verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och Verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och Verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Bakgrund: Upphandlingen av affärssystem har stadigt ökat och trenden väntas fortsätta i takt med att de uppgifter systemen kan utföra utvidgas. Ett affärssystem kan ses som en strategisk resurs och ?livsnerv? för företaget. Trots detta misslyckas en stor del av alla investeringar i affärssystem. Syfte: Att med utgångspunkt i upphandlingsförfarandet av affärssystem ge en bild av den bakomliggande beslutsprocessen och bidra till förståelsen av vilka krafter som påverkar den.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom Verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en Verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

Fredriksons Verkstads AB i Vadstena är en modern Verkstadsindustri med kompetens främst inom plåtbearbetning, svetsning, skärande bearbetning och systemmontage. Verksamheten kan delas in i de tre delarna kontraktstillverkning, konstruktion och produktion. Kontraktstillverkningen består av serier till livsmedels-, medicinteknisk och Verkstadsindustrin. Fredriksons Conveyor Solutions konstruerar egna produkter i form av transportörsystem till livs- och läkemedelsindustrin.Fredriksons kunder ställer i allt högre grad krav på reducerade ledtider och ökad leveransprecision. Syftet med examensarbetet är därför att försöka reducera Fredriksons interna ledtider för ett specifikt produktsortiment.Ett första steg i arbetet med ledtidsreduceringen är att ta fram bra utarbetade prognoser.

Skillingaryds stålrörsindustri AB handles different kinds of steel pipes and got theirmarket mainly in the furniture industry and in department stores. At the momentthe company find themselves in a strong up going course. In a few years thecompany?s turnover has increased with over 10 million SEK. This has led to ademand for structure changes and reorganizing through the company.

CSR (Corporate Social Responsibility) är ett uttryck som innefattar företagets egna initiativ till förbättringen av samhället. En del av detta arbete inkluderar jämställdhet och bland annat hur ett företag arbetar för att minska könssegregation. Trots goda förutsättningar i rådande lagar och subventioner är könssegregeringen hög på den svenska arbetsmarknaden. Enligt lag måste alla företag ha en jämställdhetsplan, men detta har inte visats sig vara tillräckligt för att göra de förändringarna som fordras för att minska könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden. Det krävs att företag formar en bättre jämställdhetsplan för att möjliggöra en förändring och denna rapport kommer att fokusera på hur det kan göras.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens Verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

Kiruna Wagon är en relativt nystartad Verkstadsindustri med affärside att tillverka och underhålla malmvagnar för ovan- och underjordstrafik. Examensarbetet går ut på att hitta ett effektivt och lönsamt sätt att exportera produktionsanpassade byggsatser av bergtransportvagnen. Projektet har utgått från en befintlig 3D-modell av vagnen, och tyngdpunkten har legat på att produktionsanpassa vagnen så att förhandstillverkade komponenter enkelt och utrymmeseffektivt går att leverera på ett lämpligt sätt. Studien bygger på leverans av 10 stycken, bergtransportvagnar. För att skapa sig en bild av vagnens funktion inleds arbetet med ett platsbesök vid LKAB:s anläggning underjord på huvudnivå 1045 meter där vagnen transporterar råmalm från tappning till krossanläggning.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom Verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.