Sammanfattning  Datum: 2011-05-16Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hållbar samhälls- & teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare: Johanna Gremberg 9 februari 1984Titel: Ökad kontroll för controllern        - hur en controller ska arbeta för att tillföra största möjliga VerksamhetsnyttaHandledare: Marie MörndalNyckelord: Controller, business controller, verksamhetscontroller, controllerns rollFrågeställning: Hur   ska   en   controller   inom   Scanias   produktion   arbeta   för   att   tillföra  största  möjliga  Verksamhetsnytta?    Syfte: Undersökningen   syftar   till   att   beskriva   och   analysera   hur   en   produktionscontroller   på   Scania   ska   arbeta   för   att   tillföra största möjliga Verksamhetsnytta.  Metod: Studien är av en kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnet ?controlling?. Den datainsamlingsmetod som användes var personliga intervjuer utifrån ett selektivt urval med 7 respondenter från Scania.

Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar Verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete.Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell Verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med.

Banverket Produktion är Sveriges största entreprenör inom järnvägsunderhåll. De har tillgång till ett flertal IT-system som ger information om järnvägsanläggningar och maskiner. Banverket Produktion vill utreda möjligheterna med att kombinera denna information och presentera den i ett kartgränssitt.En kartapplikation kan användas för att ta fram information ifrån olika system och presentera grafiskt. Den kan även användas som ett gränssnitt för att söka information från andra distrikt. Genom att använda sig av grafisk kartvisning av verksamhetsinformation blir det möjligt att planera åtgärder på ett mer tidssparande och kostnadseffektivt sätt och maskiner kan utnyttjas effektivare.Arbetet har gått ut på att beskriva vilken ökad Verksamhetsnytta grafisk kartvisning av verksamhetsinformation kan ge och presentera ett förslag på en systemarkitektur som stödjer grafisk kartvisning.

I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjänar på offentliga e-tjänster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjänster och visa på den påverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ studie, som främst bestod av intervjuer med intressenter för barnomsorgse-tjänster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrån de fyra perspektiven; mänskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vårt ramverk för effektivitetsmätning. Resultatet från studien visade att nyttan av offentliga e-tjänster, som kan bestå av dels medborgarnytta och dels Verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög användningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem.Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen.

Målet med uppsatsen är att åskådliggöra vilka fördelar, nackdelar och effekter användarbaserad systemutveckling har för den administrativa delen av en organisation. Intervjuer har gjorts med en chef och en controller på ett större svenskt företag samt med en expert inom området för användarbaserad systemutveckling. Undersökningen visar att fördelar som ges vid användande av användarbaserad systemutveckling är t.ex. att organisationen och individen blir mer produktiv, får en mer flexibel miljö att arbeta med och blir mindre beroende av konsulter. Nackdelar har visat sig vara att organisationen kan försätta sig i en situation där de blir beroende av den person som har utvecklat ett specifikt system och kvaliteten på underhåll kan även försämras när användarna utvecklar själva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationsarbetets förutsättningar i organisationen Luleå kommun och att ta reda på vilka problem som råder. Utgångspunkten är fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka områden som upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag på vilka förbättringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stärks.

 AbstractSystem methodology is in the very heart of system development, it is a crucial part of how you define your work, how you choose to approach the actual problem at hand and how to solve it. Researchers in the system development field has shown that not all methods in theory are in compliance with how it is practiced by the companies who use them. In our thesis we have studied a larger international IT- company and one of their local offices in Sweden, who some years back changed their system development method from a more traditional to an agile one. Our aim of this study has been to establish whether both of these methods has differed between theory and in actual use, and if so, why this has occurred and what the underlying rationality might have been to promote this change. Our questions that we sought to answer were; 1.

The purpose with this report is to highlight the value which Enterprise Architecture (EA) can bring,including the effects that can emerge, for a business. In the report we also study how Enterprise Architecturemay serve as basis for generating even more business value. The study is based on a theoretical frameworkwhich covers the following perspectives; architecture design, strategy development, management of changeand evaluation of IT-investments. Gathering and analysis of empirical data has been performed using acustom-developed model which is based on a model from Sogeti called Dynamic Architecture (van DenBerg and van Steenbergen, 2006) and Innovation Value Institute?s maturity curve (Innovation ValueInstitute, 2008) for Enterprise Architecture management.Explaining the value of Enterprise Architecture is invariably an important topic since many organizationsexpect to be able to generate quick value of the investments made in Enterprise Architecture.

The importance of good information security and safety grows larger and larger for each day in the information society of today. This concerns citizens, companies and public authorities. At the Swedish Transport Administration, the operation of an information security and safety process has evolved over the years to guarantee that the public authority can be trusted by its citizens, cooperating companies and other public authorities. This responsibility has been assigned to the Information Security and Safety Department (Informationssa?kerhetsavdelningen, ITsa?).In this thesis the aim is to review to what extent ITsa? achieves any business benefits for the Swedish Transport Administration, and to analyze, streamline and come up with solutions to improve their workflow.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten. För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem. Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan. Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan..

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B är ingen ny företeelse. Olika företag har genom åren investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjälp av teknikens framfart fick man också möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affärsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig på databaser och tekniker medan affärsprocessperspektivet fokuserar på de processer som utförs i en verksamhet.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner.Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad.

Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och Verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.