Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikation hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationen leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. På en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flera metoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventiv metod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystem minskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes.

BakgrundDjup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i Ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning.MetodStudien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, Ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter.

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från Ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare behandlingstid med Ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från Ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av Ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta Ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den Ventilatorbehandlade patienten. .

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta Ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i Ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra Ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning.Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % Ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av Ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP.Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design.Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning.

Background: Patients with cervical spinal cord injuries are often dependent on a mechanical Ventilator due to the damage on the innervation to breathing musculature. During rehabilitation they have to be trained to regain own breathing. This unweaning process may give respiratory complications, which are main causes to morbidity and death. These respiratory complications are traditionally treated in an intensive care unit (ICU), which means that the patients have to return back to these emergency units.Aim: To investigate number, length and causes of returns to intensive care units and the length of the weaning process. Further, to compare if a multidisciplinary approach to the weaning process may reduce ICU returns and to shorten the weaning process.

Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och Ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i Ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv Ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

?Studies have shown that patients receiving mechanical ventilation in an intensive care unit (ICU), who are entirely dependent on the nursing staff, often experience frustration due to a temporary loss of the voice source. Limited communication is an important factor contributing to patient discomfort. Nursing staff also report communication as frustrating and difficult.The aim of the present study is to introduce a neck-type electrolarynx as a communication aid in an ICU, to study the nursing staff experiences of communication with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation, and to examine the patient´s experiences regarding communicative abilities. Communication between a Ventilator treated, tracheotomized patient and members of the nursing staff was recorded and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA).The results show that several members of the nursing staff experience difficulties communicating with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i Ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll.

Being a patient in intensive care can be experienced terrifying. Studies have demonstrated the link between unpleasant memories of hospitalization in the ICU and the development of posttraumatic stress disorder, depression, anxiety, and perception of quality of life in its aftermath. Placed on a Ventilator, the patient is exposed to multiple invasive procedures. The aim was to describe critical care patients' experience of being intubated or tracheostomated. Method: Literature review using conventional content analysis.

Långtidsbehandling med Ventilator utan tillräcklig befuktning kan torka ut en patients luftvägarmed olika komplikationer som följd. Målet för detta examensarbete var att utveckla en ny teknikför att befukta och värma inandningsgasen. Ett fungerande koncept och en prototyp som styrkerkonceptet skulle tas fram.Marknaden för befuktare studerades och de vanligast använda befuktningsmetoderna granskadesför att hitta svagheter som behövde åtgärdas. De två vanligaste befuktartyperna är HeatedHumidifier och Heat and Moisture Exchanger. Den främsta nackdelen med Heated Humidifiervar dess tendens att övermätta luften med kondensutfällning som följd, och med Heat andMoisture Exhanger att inte tillräckliga fukt- och temperaturnivåer nåddes.Därför togs en ny design fram med målet att kunna styra fukt och temperatur oberoende avvarandra.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av Ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos Ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till Ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar.