Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas både vad gäller upplevelse och spelstrategi med hjälp av progressiv Vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen är att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten är hämtade från referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. Målet är att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanläggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur träd och vegetation kan användas på golfbanor.

Med utgångspunkt från ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande växtlista har jag i det här arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska värden under hela året. Syftet med arbetet är att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men även andra läsare att lära känna sitt växtmaterial för att kunna göra dynamiska växtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet består av en litteraturstudie där läsaren får insyn i aspekterna form, färg och komposition. Studien visade på att växtdynamik är mest intressant att ta hänsyn till då en komposition med estetiska värden under hela året eftersträvas. Med planering och förståelse för växterna kan växtsäsongen förlängas och de estetiska värdena i offentliga rum och privata trädgårdar förhöjas.

Nybyggda parker och grönytor runtom i vårt land designas idag ofta utifrån ett slutgiltigt utseende. Med detta menas att en park som i slutändan förväntas domineras av tio stora ekar, planteras med tio ekar. Här finns det i stället en möjlighet att planera för förändring över tid, en långsiktig designprocess som tillåter andra uttryck att komma fram under vägen mot målbilden. Denna uppsats söker därför utforska hur Vegetationsdesign och skötsel kan planeras så att de ger upplevelser kontinuerligt längs denna väg mot målbild. Tyngdvikten i denna uppsats kommer att ligga vid vegetationen under dess nyplanterade och unga år, då de fortfarande är plastiska och formbara. Naturlika planteringar, med Filborna Skogspark som exempel, kommer att undersökas.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om färgupplevelse av vegetation. För att få ytterliggare kunskaper som utvecklar färgförståelsen vid gestaltning av miljöer där vedartad vegetation är ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevärden inklusive färgen på olika avstånd och under skilda årstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen färg och är en undersökning av upplevd färgperception i skogsbestånd. Huvudfrågorna som behandlas är: Vad händer med vår färgperception samt vårt känsloliv när ett vegetationssystem betraktas och hur mycket påverkar avståndet till objektet vår upplevelse? Dessutom berörs hur människan påverkas av den färgförändring som sker med årstidsväxlingarna samt den roll artsammansättningen spelar för färgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsättningar för lek i Vikenparken, Höganäs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsättningar till en så bra lekmiljö som möjligt. En följdfråga behandlas även; hur bör man med utgångspunkt från dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i Höganäs kommun? Rapporten är indelad i fyra delar: en första inledande del där bakgrunden till arbetet beskrivs. Del två redovisar min syntes.