Att bara leva på livsmedel från växtriket är en gammal företeelse, men begreppet Vegan för de som bara äter vegetabilier myntades först 1944. Man kan välja att bli Vegan av etiska, miljömässiga, hälsomässiga och ekonomiska skäl, samt att valet av kost även kan vara ett uttryck för identitet. Syftet med studien är att belysa de problem som kan uppstå, för individen, till följd av en Vegansk kosthållning och livsstil samt att lyfta fram de resonemang som visar hur dessa problem hanteras. Forskningsprocessen utgick ifrån grundad teori och data i form av intervjuer och observationer samlades in. Sex Veganer intervjuades och tio restaurangmenyer observerades i syfte att hitta problem och lösningar.

There are several ways in which people can relate to eating or not eating animals. This essay is focussing two main strategies: Making distances and drawing borders.Today, there are several reasons for not eating meat, including environmental reasons, individual and public health reasons, ethical reasons and more. Yet, people eat more meat than ever. According to the UN, this is a major problem. In 2006 the report Livestock?s long shadow pointed out that meat consumption was a bigger problem from an environmental point of view, than global transports, including air-traffic.

This study has been done in order to map the supply of vegetarian and Vegan food products in Sweden for business clients and consumers. A total of 665 food stuffs were found and classified into six categories. The biggest category was meat substitutes with 302 products and the second largest category was sandwich spreads with 150 different products. Within the remaining categories a varied number of products were found; 86 beverages, 64 cooking accessories, 34 milk free ice creams and 29 plant based yogurts. Of the meat substitutes were 28 only available for business clients.

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot Vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, Veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang..

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter Vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter Vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt Vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt Vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om Vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter Vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

This study has been done in order to map the supply of vegetarian and Vegan food products in Sweden for business clients and consumers. A total of 665 food stuffs were found and classified into six categories. The biggest category was meat substitutes with 302 products and the second largest category was sandwich spreads with 150 different products. Within the remaining categories a varied number of products were found; 86 beverages, 64 cooking accessories, 34 milk free ice creams and 29 plant based yogurts. Of the meat substitutes were 28 only available for business clients.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring Vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter Vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn Vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter Vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt Vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt Vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: A vegetarian diet, a possible treatment complement for relief of symptoms ofrheumatoid arthritis? A systematic review.Author: Alexandra Ahlsén and Caroline ForsbergSupervisor: Mette AxelsenExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 22, 2012Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic remitting polyarthritis that is relapsing.Symptoms are inflammation of the joints with pain, stiffness and degradation of joint tissue.In some cases, also other parts of the body are involved. The treatment consists ofmedications to reduce pain, inflammation and degradation of joint tissue. Today, the offerednutritional treatment is primarily focused on meeting energy requirements and nutrient needs.The diet has also been discussed as symptomatic treatment, and one of the factors believed toinfluence the symptoms is meat.Objective: To assess the evidence as to whether a vegetarian diet affects the symptoms ofrheumatoid arthritis, and if so, to suggest how it can be implemented in practical dieteticswork.Search strategy The databases used in the literature search was PubMed, Scopus, and AMED.The search words used were: "rheumatiod arthritis", "vegetarian", "Vegan", "diet", "meat" and"animal protein".Selection criteria: Studies investigating a vegetarian diet on the symptoms of RA wereincluded. Only RCT, clinical trial, controlled clinical trial, human studies and original articlesin English or Swedish were included.

Raw food, eller råkost diet kan ses som en växande trend i västvärlden och även i Sverige. Det har kommit ut raw food böcker på svenska, på internet finns det svenska diskussionsforum, bloggar och butiker som alla har dedikerat sig till rawfoodister, första raw food restauranger har öppnats i landet. Raw food är en form av Vegankost; den består av frukt, grönsaker, nötter, frön och kallpressade oljor. Maten värms inte upp mer än 40 C, torkning och frysning accepteras, många äter mjölksyrade grönsaker, groddade spannmål och baljväxter. Kaffe, alkohol, raffinerat socker, vit mjöl och salt undviks.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat Vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en Vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att Veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en Vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka Veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad Vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, Vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.