För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om Veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många Veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av Veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av Veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av Veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar Veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om Veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många Veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

Uppsatsens syfte är undersöka hur herrtidningarna Café, Slitz och Moore skildrar maskuliniteter och vidare problematisera dessa. Detta görs med att titta närmare på begrepp som heteronormativitet och maskuliniteter. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av tre svenska herrtidningar från år 2002-2004. Först diskuteras innehållsanalys med inriktning på kritisk diskursanalys som metod. Sedan finns en genomgång av tidigare feministiska medieanalyser.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och Veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen.

Domestic weekly magazines in Sweden are characterized by an emphasis on practical editorial material such as cooking recipes and knitting patterns, and also contain a comparatively large share of reader material. This makes it possible to study the readers through texts produced by themselves. The aim of this study of columns of readers' tips on domestic work is to analyze how readers embody a specific femininity centered around the woman as responsible for the home, in the sense of everyday maintenance as well as aesthetic development. The author defines this femininity as "home maker". The theoretical framework for the analysis is the sociological theory of Pierre Bourdieu, and Jonathan Potter's and Margaret Wetherell's model of interpretive repertoire is also used where modality is discussed.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i Veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populära inslag företrädesvis jazz, kunde vara så pass framgångsrik? Den frågan ligger till grund för uppsatsen, där huvudsyftet är att visa hur den amerikanska tonsättaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

Syfte: Genom att jämföra de tre Veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

Bakgrund: Läsning handlar inte bara om att klara av att läsa en skönlitterär bok. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och är en viktig del genom hela livet för att kunna delta och fungera väl i vårt samhälle. Debatter runt barns läsning och läsvanor är ständigt återkommande. För att skapa ett läsintresse hos elever och bygga upp en läsvana hos dem krävs en noggrann undervisning inom ämnet med engagerade lärare.Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv genomföra en jämförelse av Vart tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks-, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun av Andolf-Johannesson (1997) med en motsvarande studie gjord idag, för att kunna se om det skett någon förändring i deras läsvanor.

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i Veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag.