Avsikten med min uppsats är att analysera Levinas begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns är riktad mot Heideggers idé att ångesten utsätter oss för intet, något som Levinas motsätter sig eftersom han menar att man aldrig kan nå intet i livet. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är varför det finns är ett nödvändigt begrepp, vi har ju redan Heideggers begrepp Varat? I min uppsats jämför jag även Levinas idé om det finns med Heideggers idé om långtråkigheten, ångesten och kastadheten. I sitt letande efter Varat utforskar Heidegger två sinnestillstånd: det ena, långtråkigheten, uppenbarar Varat.

Av ditt intryck, du inget vet, först när upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi ställa frågan: vad är jag? Inget-ting min vän. Det beroendeuppkommandet av Varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet är en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frånvarande jag är opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Av ditt intryck, du inget vet, först när upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi ställa frågan: vad är jag? Inget-ting min vän. Det beroendeuppkommandet av Varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet är en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frånvarande jag är opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som Varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som Varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som Varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena.

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara på följande frågor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta Varat, Gud?.

Ländryggssmärta (low back pain) drabbar ca 80% av befolkningen någon gång under livet. När ryggsmärtan Varat längre än 12 veckor definieras den som kronisk. Kronisk ländryggsmärta påverkar människors dagliga liv på många sätt och orsaken till smärtan förblir många gånger okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med kronisk ländryggsmärta. 14 vetenskapliga artiklar som motsVarat syftet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha Varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?Varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?Varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012.