Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas Valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två Valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två Valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas Valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas Valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två Valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två Valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

The aim of the research project ?The menacing immigration and ideal Swedishness:A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films? was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths. The results show that a person?s skin colour is of minor importance.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska Valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där Valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i Valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke.Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014.

Syftet med denna uppsats är att svara på frågan hur läsare och media reagerade på bloggen Black Ascot i egenskap av en litterär bluff, även kallad en litterär fabrikation. Målet är även att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar på att bli lurade. För att uppnå syftet undersöks läsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar även om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterära utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gällande framförallt autenticitet och moral uppstod såväl i media som bland läsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i båda undersökningsgrupperna tyder resultatet på att en majoritet av bloggläsarna uppskattade bloggen även som en litterär fabrikation.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre Valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.