Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då Uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att klargöra problematiken kring Uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillämpning, samt att i viss mån analysera situationer där problem kan uppstå i samband med Uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen är de många frågetecken som finns rörande Uttagsbeskattning och den stora osäkerhet som området medför. En stor del av rättsområdet har bestämts genom praxis och det är inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlåtelse till underpris får. En sådan osäkerhet är inte positiv och bör undvikas.Uttagsbeskattning är ett ämne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltäckande arbete på området och på grund av den stora mängd praxis och de många omstruktureringar som bestämmelserna genomgått de sista 20 åren gör att osäkerheten är stor.Uppsatsen är skriven utifrån författarens tolkning av både lagtext, praxis och doktrin.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att Uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten Uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten Uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

Svenska aktiebolag kan skatterättsligt flytta ut från Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat på OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rätt utan måste definineras med hjälp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen går antingen till så att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende på hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet beläget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frågan om den verkliga ledningen går att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterättsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag får. Konstateras kan att någon Uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras..

Freedom of establishment statutes that restriction of citizens within the EU can not occur. A citizen should be free to establish themselves in a Member State and not be hindered if they choose to leave the State. "Citizens" also includes legal persons such as companies. Legislations in Member States which prevents the freedom of establishment shall be prohibited. When a company chooses to merge across borders and thus cease to be a Swedish company, the Swedish rules for exit taxation applies.

SammanfattningFöretag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från Uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till Uttagsbeskattning.

Inom EU upprätthålls en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Friheterna innebär att all diskriminering på grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rättens företräde framför nationell lagstiftning när regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begränsande för någon av dessa friheter måste reglerna rättfärdi-gas eller ändras. Rättfärdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för Uttagsbeskattning har under de senaste åren utvecklats efter EU-rättens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som änd-rade förutsättningarna för rättfärdigandet av begränsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i år uppdaterades anståndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

När en tillgång tas ut ur en näringsverksamhet utan att marknadsmässigt vederlag har erlagts presumeras en beskattningsåtgärd. Huvudregeln är då att beskattning skall ske som om tillgången har avyttrats för ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detta innebär att överlåtaren kan komma att uttagsbeskattas för skillnadsbeloppet mellan marknadsvärdet och det eventuella vederlaget. Det är dock en allmän uppfattning att affärsmässigt välmotiverade omstruktureringar skall kunna ske utan att detta utlöser någon omedelbar beskattning. Därmed kan Uttagsbeskattning underlåtas om förutsättningarna för en underprisöverlåtelse är uppfyllda.

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ?det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag?. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta.Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande.

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner.

Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant?Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.