Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Utstationering - Sida 1 av 1

Vaxholmskonflikten: en fallstudie ur ett svenskt och europarättsligt perspektiv

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjänster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krävde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgångspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarätten påverkar det svenska rättsläget avseende rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att få tillstånd ett kollektivavtal. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om Utstationering av arbetstagare behöver förändras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster ställer, samt bättre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Utstationering av utländska arbetstagare i Sverige : Är Lex Britannia och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet (96/71/EG) förenliga med EG-rätten?

The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as Byggnad´s demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered.

Vaxholmskonflikten - ett fall för EG-domstolen

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Arbetsmiljöansvar på en gemensam arbetsplats : En studie över hur arbetsmiljön samordnas på en byggarbetsplats med flera entreprenörer

This essay describes coordination of the work environment on construction sites where many entrepreneurs share workplace. As employer, the entrepreneur has main responsibility for the workers safety on the construction site, the project supervisor is responsible for the work environment, and to coordinate the work environment a coordinator of the construction work environment is appointed. The purpose of this essay is to describe how the work environment is ensured on a shared workplace. In order to answer the essays questions I?ve used a juridical method to interpret the law.

Effekter av Lavaldomen : En komparation av svensk och dansk arbetsrätt

Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

Utstationering av arbetstagare - en studie om utstationerade arbetstagares arbetsmiljösituation inom byggbranschen 

Swedens membership in the European Union have resulted in an international characterized labour market. The construction sector is the area who employs most posted workers among the 7400 employees who monthly enters the market. It?s also the sector where a big part of the work-related deaths occurs. The purpose of this study is therefore to contribute to a greater understanding of the regulation regarding posted workers, their work environment and the consequences of it.

Att lyckas med utstationering - En kvalitativ studie kring framgångsfaktorer och svenska expatriater

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gångsfaktorer som leder till att lyckas med Utstationeringen. Studien fokuserade på framgångsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgått från Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv på ar- betet. Vidare är studiens teori uppdelad i två delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats på tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

Vaxholmsmålet: en utveckling mot social dumpning?

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rättslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kärnfråga, stridsåtgärdernas legalitet kom att ställas till sin spets då det lettiska bolaget Laval un Partneri tog målet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs på grund av stridsåtgärderna, menade att stridsåtgärderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjänster och artikel 12, diskriminering på grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmänt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens gränser. AD tog upp målet men begärde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.