Sydkraft Vattenkraft AB owns and operates the Traryd hydropower plant, located in the river Lagan in the southern part of Sweden. The gravity dam is classed according to RIDAS guidelines (Hydropower Industry Dam Safety Guidelines) as a class 1B dam. This means that the dam must discharge a class 1-flow which has a return period of 10 000 years. The inflow into the dam has been calculated in an earlier report to 495 m3/s, with a waterline at an elevation of 126, 3 meters above sea level. The gravity dam has a discharge system with two rectangular weirs, which results in a smaller discharge than the necessary 495 m3/s.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera en CFD-ansats för beräkning av vattensprång. Idag görs det omfattande hydrauliska utredningar, huvudsakligen i form av modellförsök. En del av frågeställningen är vattenvägen nedströms en dammanläggning, där det förekommer vattensprång och energiomvandling. Att ur hydraulisk synpunkt kunna förse anläggningen med effektiv energiomvandling är en viktig fråga rörande dammsäkerheten. Som CFD-program valdes FLUENT.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts Utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av Utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en Utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på Utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta Utskov.Studien har behandlat Ångermanälven från kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods..

I detta examensarbete behandlas investeringsalternativ för småskalig vattenkraft. Arbetet som riktar sig mot Skellefteå Kraft AB:s anläggningar, har således gåtts igenom, vartefter kandidater lämpliga för en reinvestering tagits fram med passande tekniker. Vidare nämns om dessa tekniker är lämpliga för minskning av förlusterna vid storskaliga Utskov. De småskaliga anläggningarna är fördelade på två åar, Rickleån och Åman. I vardera finns två kraftverk som behandlas i detta arbete, Fredriksfors och Sågforsen i Rickleån, samt Åman övre och nedre i Åman.

Dammar har byggts världen över i flera tusen år men det är först nu under de senaste femtio åren som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar är relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmätta flödet i älven multiplicerat med en säkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nästan alla svenska dammar är underdimensionerade med avseende på extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammägare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsäkerhetshöjande åtgärder hos sina anläggningar.