Polisen använder i stor utsträckning fordon som en del av sitt arbete. Fordonet är inte bara ett transportmedel, det är ett arbetsverktyg och inte minst en arbetsplats. Under övningar med Utryckningsfordon upplevde vi det svårt att sitta bekvämt och ergonomiskt riktigt i de bilstolar som fordonen är utrustade med. Bilbältet stod även för ett problemområde i sig. Vi stötte på en potentiell säkerhetsrisk under våra empiriska försök vid Polisutbildningen i Umeå.

Att framföra ett Utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där Utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare.Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation.

År 1997 godkände riksdagen ?nollvisionen?, en inriktning som innebär att infra¬struk¬turen i Sverige (1998-2008) ska utformas så att inga människor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En av de metoder som använts för att minska antalet mötes- och omkörningsolyckor och singelolyckor med svåra personskador är alternativa 13meters vägar som Vägverket är ansvariga för. För att höja trafiksäkerheten på landets vägar byggs vissa vägsträckor om till 1+1, 2+1 eller 2+2 vägar med ett vajerräcke som särskiljer körbanorna. Avsikten med detta arbete har varit att utvärdera om de ?alternativa 13meters vägarna?, 2+1 vägar med mittmonterat vajerräcke, har medfört några problem och förändringar i polisens arbetssätt vid utryckning.

Är införande och nyttjande av förstainsatsperson (FIP) samhällsekonomiskt lönsamt? En FIP är, i normalfallet, en deltidsbrandman som inte behöver inställa sig vid brandstationen när en olycka har inträffat då denne har ett eget Utryckningsfordon och kan på så sätt fortare komma fram till olycksplats. Den här uppsatsen gör en utvärdering av fyra stationsområden i Jönköpings kommun som för FIP-verksamhet. Tidigare studier framställer att FIP har kortare responstid än nästkommande räddningsenhet. Om så är fallet är följden att räddningsarbetet kan påbörjas i ett tidigare skede och således kan det slutliga räddade värdet i en olyckssituation vara av större omfattning än vad som annars vore möjligt.