Syftet med min studie är att se hur en förskoleklasslärare och två naturskolelärare ser på Utomhusmatematik. Syftet är även att undersöka hur de beskriver sitt användande av Utomhusmatematik och om de anser att Utomhusmatematik är något vanligt förekommande i skolan.I studien har kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna använder både naturskolelärarna och förskoleklass-läraren sig av Utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för få använder sig av Utomhusmatematik men de vill gärna att fler lärare ska använda sig av Utomhusmatematik, då de ser naturen som en stor resurs.Studiens resultat är att Utomhusmatematik, enligt naturskolelärarna och förskoleklassläraren, inte är något som vanligen används i skolan..

I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet Utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av Utomhusmatematik, men även om utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med Utomhusmatematik.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för Utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om Utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på Utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att Utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts..

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till Utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av Utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av Utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder Utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder Utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till Utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur Utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder Utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder Utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder Utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med Utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med Utomhusmatematik en gång i veckan.

Det här är en litteraturstudie som undersöker hur forskningsfältet kring Utomhusmatematik ser ut, samt de olika resultat som forskningen kommit fram till.Genom systematiska sökningar har tretton artiklar i sin helhet valts ut för granskning, samt nio artiklar som ej finns tillgängliga i fulltext. Dessa inkluderades för att bidra till en mer komplett beskrivning av karaktären för hela det aktuella forskningsfältet. Resultatet visar framför allt att det finns relativt lite forskning inom området. Endast fem artiklar kunde bedömmas uppfylla kriterierna som vetenskapliga och därmed får dessa stå till grund för att visa vad forskningen för området säger. Dessa artiklar konkluderade att elever spontant upplever Utomhusmatematik som roligt, att de lär sig lättare samt får en djupare förståelse för matematiken.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om Utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och Utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och Utomhusmatematik.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till Utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan är för stillasittande och läroboksbunden. Utomhusmatematik som ämne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lära i matematik påverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillämpning ledde fram till syftet med studien. Syftet är att beskriva elevers perspektiv på Utomhusmatematik. De frågeställningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om Utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har Utomhusmatematik.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till Utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av Utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av Utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder Utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder Utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med Utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om Utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med Utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i Utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i Utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att Utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagogerna ser på utomhusmiljön som ett verktyg för inlärning av ämnet matematik, samt om synen på Utomhusmatematik skiljer sig åt hos personalen beroende på om de är verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som använts är strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom såväl förskola som förskoleklass. Resultatet visade på att personalen är övervägande positiv till att använda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlärning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte väljer det i den utsträckning som man önskar. Det är heller ingen direkt skillnad mellan de två instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser på vad utomhusmiljö är för något..