Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrävande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn är den del av förvaltningen som studeras då skolan är en unik institution i dagens samhälle och en förutsättning för en levande demokrati. Skolan har genomgått reformer som kommit att påverka dess organisering och möjlighet att utkräva ansvar.Ansvarsutkrävandet belyses genom hela ansvarskedjan från nationell nivå till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. På kommunal nivå genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poängFörfattare: Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman ZarifnejadHandledare: Cecilia ErixonTitel: En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom Utbildningssektorn Bakgrund: I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom Utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom Utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Marketing of education is a phenomenon which has been developed throughout the increasing competition within the educational sector. The focus of this paper is the marketing made by upper secondary schools (grade 10-12) in Stockholm. The competition in this area is increasing partly due to the growing number of private schools. However, this is a phenomenon seen only in larger cities with several schools available. There are over 170 upper secondary schools in Stockholm and the students freely can choose among these.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av Utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

I denna uppsats har förhållandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillväxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i Utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero på kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Över hela världen råder ojämlikhet mellan kön vilket förväntas ha konsekvenser för ett lands ekonomiska utveckling. Uppsatsen fokuserar främst på ojämlikhet mellan kön i lön, arbetskraftsdeltagande och utbildningsdeltagande. Syftet med uppsatsen är att se hur ojämlikhet mellan kön påverkar långsiktig ekonomisk tillväxt i låg- och medelinkomstländer. En teoretisk analys gjordes genom att utvidga teknologispridningsmodellen där variabler för ojämlikhet mellan kön lades till i olika dimensioner. I en panelregressionsanalys gjordes därefter en empirisk undersökning som testade huruvida ojämlika löner, ojämlikt arbetskraftsdeltagande och deltagande i utbildning påverkar BNP-tillväxttakten, tillväxttakten i kvinnlig arbetskraft och befolkningstillväxttakten.