Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser. Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga Utbildningscentrum där jag är anställd. Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg. Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock ej alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité. Nyckelord: lärplattform, Utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning, närundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad Utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

I arbetet som har pågått i nu mer än ett år har vi behandlat sådant som förutsättningar för ett sådant projekt, intresset därav från studenter, skola och näringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sådan modell kan användas i utbildningen av elever. Även sådant som funderingar kring studenternas säkerhet i samband med konstruktionen av och kring användandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av metoden ?Grundande Teori? och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsättningar för att starta ett projekt där man bedriver utbildning med bemannade modeller..

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad Utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid än studenter som studerar på vanliga utbildningar. Vanligast idag är att man använder sig av asynkrona Utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för människor som inte kan träffas samtidigt att kommunicera men de har även visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar på brist på kommunikation och att det inte uppstår en känsla av samhörighet.

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen.