Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av Utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett Utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk Utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv Utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett Utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken Utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i Utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks.

The aim of this essay is, firstly, to ? through a text analysis ? compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as ?WL?) to the Swedish national curriculum ?Lpo 94?, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools.In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner?s anthroposophical and holistic worldview ? a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement ? as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy.

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra Utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas på en sådan Utbildningsfilosofi.2. Att granska två koncept med två tillhörande program för att påvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkäter.3. Att ta reda på vad meningen med de två koncepten är, med hänsyn till vad respondenterna säger och med mina egna tankar och åsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och enkätundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkätundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lärande, teoretiskt lärande, praktiskt lärande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjälp av egna åsikter och med hjälp av svar från enkäter, personliga intervjuer och ifrån övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med båda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att få en skräddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte är att ta reda på hur svenskämnet gestaltas, och hur lärandet som impliceras ska förstås i denna webbaserade undervisning. Den metod jag använt är att med hjälp av teorier från forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen på webbsidan Härnöstudier. Jag har begränsat min undersökning till det material som finns publicerat på nätet. Genom att lägga Svedners svenskämnesteori som ett raster över Härnöstudier har jag kommit fram till att språkträningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen är de ambitioner som dominerar i Härnöstudier.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys Utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste åren allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjämförelser. Samtidigt som vi jämför oss allt mer med andra länder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhällsutvecklingen. Allt går mycket snabbare och samhällsutvecklingen är idag nästan omöjlig att förutspå. Med tanke på att det tillkommit en ny läroplan med nya kursplaner för både grundskolan och gymnasiet de senaste åren är det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhällsförändringar. Tänkbart är att det krävs nya förhållningssätt och synsätt på utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.