I den här uppsatsen kommer du få läsa om lappskatteland. Lappskatteland är mark och vattenområde som samerna betalde skatt till staten för att samerna hade sina renar där och utövade renskötsel på marken. Lappskattelanden varade omkring 300 år mellan mitten av 1500-talet till 1900- talet. Hade svenska staten verkställt den konvention som antogs av Förenta Nationen, FN, 1989 (FN krävde att den skulle antas) som sade att man skulle erkänna Urbefolkningarnas äganderätt till mark och vatten som Urbefolkningar en gång i tiden besuttit, hade det möjligtvis varit en lösning på problemet om vem som har äganderätt till lappskattelanden. Det är många faktorer som påverkar hur lappskattelanden skall behandlas.

The aim of this thesis has been to analyze and interpret several different discourses in Japan and from the findings see how the Ainu people and their existence in Japan have been defined in today's Japan and in who's interest it is to keep it this way. My findings was that the Japanese nation in all channels of society are reinforcing and perpetuating the belief that it constitutes an ethnically homogenous nation and that there exists no ethnic problems in the country. I found that schoolbooks don?t give adequate information about the Ainu people and its history, and the Japanese press is reinforcing the status quo by their selective silence and limited coverage on issues concerning the Ainu. The government has defined and legitimized the problem of Ainu within the framework of culture and tradition.

Festivalnäringen är en stor turismverksamhet i Sverige, som lockar tusentals besökare till städer runt om i Sverige varje år. Men för att kunna sticka ut i den ständigt växande branschen, krävs det en image och något unikt som lockar besökare. Kirunafestivalen ville ha hjälp att stärka sin position för att kunna sticka ut på Sveriges festivalmarknad. Därför har vi genom teorier från upplevelseproduktion samt en omvärldsanalys tagit fram ett koncept för att stärka Kirunafestivalens position och image. Till uppsatsen valde vi att arbeta positivistiskt med en deduktiv ansats.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges Urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen.