I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.

I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical Urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical Urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Landscape Urbanism has for the last decade been a topic for debate among practitioners and theorists involved in forming the contemporary city. The advocates for landscape Urbanism mean that traditional dichotomies like city and country are invalid to illustrate the contemporary urban realm. Rather, a new urban morphology has evolved, which calls for new methods and models when approaching the city. Landscape Urbanism suggests a revaluation of landscape in order to develop these approaches. This paper sets out to map how this is addressed within landscape Urbanism.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

I examensarbetet ?LandskapsUrbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsUrbanism?. Arbetet fokuserar på platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. Huvudmålet med studierna av ämnet är att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillämpa dessa på min plats: den gamla Cementafabriken på Övägen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskällan i detta är den amerikanske landskapsarkitekten James Corner´s teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrå; ?Field Operations? i New York.Eftersom ämnet täcker in väldigt många aspekter och problemställningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksområdet har förvärvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostäder.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola.

Uppsatsen är ett försök att applicera kulturvetenskaplig teori på en kontemporär subkultur. På så sätt kan den avkodas och dess kopplingar till samhällstendenser kan belysas. Tesen är att hipsterismen innehåller element som utmanar sättet vi vanligtvis tolkar och förstår ungdomskulturer på. Vidare visar forskningen att hipsterismen är ett resultat av nästan 40 år av nyliberal kapitalistisk utveckling, kombinerat med gentrifiering, konsumtionsvanor, kulturellt kapital och subkultur..

Everyday life mobility of elderly people ? opportunities, restrictions and sustainable urban visions aim to examine and describe elderly people?s movement patterns, their opportunities and restrictions of reaching high mobility and accessibility, and their attitude towards various sustainable urban visions. This paper is based on an approach of time-space geography as it covers the topic of movements in time-space, explained and developed using the concepts of mobility and accessibility. To examine elderly people?s attitude towards sustainable urban visions, this paper also takes approach on theories such as New Urbanism, mixed-use and the compact city.The method used in the study is an interweaving of a time geographic diary and qualitative interviews, where the respondents are six retired people between 68 and 77 years old living in Gothenburg city.

Fresh Kills park and the The High line park in New York, Downsview park outside Toronto the birch landscape at Shiphol Airport have something more in common than being big new park landscapes.They all include thoughts and images about ecology. These images are neither typically nature picturesque nor typically garden stylish. In Sweden we have the biotopes of Ankarparken, the new design of Kristinebergsparken. At Chelsea Flower Show in England Swedish nature put in a garden format is winning awards. There are some new ecological influence in the air.

This paper researches how the palimpsest concept is used in relation to landscape, and how it can function as a tool within landscape architecture. Palimpsest originally refers to old parchment handwritings, where new text has been applied on top of effaced, but still discernable, earlier writing. Superimposition of information is the core of the palimpsest concept, used within a range of scientific as well as cultural fields. The purpose of this paper is to find how a landscape palimpsest can be distinguished among the many different layers of landscape, such as historical or cultural, and to examine the potential use of the concept in theory and practice of the landscape architecture field. The study is conducted as a literature survey, examining the use of the palimpsest concept within academic works related to landscape.

Många konstmuseum vänder världen ryggen, och deltar inte i stadslivet. Så är inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som både tar plats i staden, och låter staden ta plats i museet.Uppsala är rikt på symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men är det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i Fyrisån, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt värdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktär i utbyte.Museet spelar på denna karaktär, men lämnar också plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas själ består av, och hur ett museum kan bidra till denna.På platsen fanns tidigare endast parkering.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

The river Selångersån runs through thenorthern Swedish city of Sundsvall, splittingthe city in two as it winds through thevalley between Södra- and Norra Stadsbergetand out into the Baltic Sea.The river is a national interest of nature conservationbut at the same time in the middleof an urban development string for the city,creating a complex situation of developmentcontra conservation of natural environment.This project attempts to create a strategy oflandscape Urbanism for the area surroundingSelånger Bay, four kilometers upstreamalong Selångersån. A sensitive wetland, todayrather forgotten but with great potentialfor introducing wild nature as an active partof the city. Or rather, initiating a processwhere the built environment can infiltrateand enrich the natural environment gradually.A city park in this location to initiate thisprocess could be a joint project of the city?sresidents with the scope to become a projectin constant development.The idea of the project is to offer a large ecologicalpark and meeting place near the citycenter. This will be achieved by clarifyingthe activities and values that already existin the park, such as the largest living deltai the region, football fields and a medievalchurch ruin, and by creating new paths.