Makrocykliska laktoner har varit flitigt använda avmaskningsmedel hos olika djurslag sedan mitten av 1980-talet och används fortfarande. För att avmaskningsmedel ska vara så effektiva som möjligt är det viktigt att veta hur de tas upp och omsätts i kroppen hos olika djurarter. Detta för att kunna anpassa doseringen till olika djurslag. Några farmakokinetiska parametrar har undersökts för att se om det förekommer skillnader i Upptag, distribution, metabolism och utsöndring mellan nötkreatur, får och gris. Genom att jämföra olika studier fann jag skillnader i halveringstid, AUC, Cmax och tmax mellan gris, nötkreatur och får.

Denna studie behandlar Upptaget av de hälsovådliga metallerna bly, kadmium, tallium, torium och uran i några viktiga grödor som vete, råg, potatis och sallat som används för humankonsumtion. Syftet var att studera faktorer och mekanismer som kan påverka grödornas Upptag av dessa metaller. Målsättningen var även att utröna hur stor påverkan dessa faktorer har på grödornas Upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U.En litteraturstudie visade att de domesticerade grödorna vete, potatis, råg och sallat tar upp Pb, Cd, Tl, Th och U. Upptaget är störst hos sallat och potatis, förhöjda koncentrationer i åkermarken medför därför en ökad risk för att hälsovådliga koncentrationer återfinns i grödan. En ökad metallkoncentration av dessa grundämnen i marklösning och odlingssubstrat ger oftast högre metallkoncentrationer i aktuell gröda.

Kadmium (Cd) är en tungmetall som förekommer naturligt i berggrunden, men människans utbredda användning av ämnet har lett till en omfattande spridning i vår omgivning. Ett tecken på detta är de ökade kadmiumhalterna i åkermark och livsmedel som observerats under det senaste århundradet. Problemet är känt inom jordbruket, men både konsumenter och odlare inom trädgårdsnäringen har fördel av att kunskapen blir mer spridd. Denna litteraturstudie är tänkt att tjäna som en introduktion till problematiken kring kadmium. Målgruppen är främst livsmedelsproducenter inom trädgårdsnäringen.

Kadmium (Cd) är en tungmetall som förekommer naturligt i berggrunden, men människans utbredda användning av ämnet har lett till en omfattande spridning i vår omgivning. Ett tecken på detta är de ökade kadmiumhalterna i åkermark och livsmedel som observerats under det senaste århundradet. Problemet är känt inom jordbruket, men både konsumenter och odlare inom trädgårdsnäringen har fördel av att kunskapen blir mer spridd. Denna litteraturstudie är tänkt att tjäna som en introduktion till problematiken kring kadmium. Målgruppen är främst livsmedelsproducenter inom trädgårdsnäringen.

Kadmium (Cd) är en tungmetall som förekommer naturligt i berggrunden, men människans utbredda användning av ämnet har lett till en omfattande spridning i vår omgivning. Ett tecken på detta är de ökade kadmiumhalterna i åkermark och livsmedel som observerats under det senaste århundradet. Problemet är känt inom jordbruket, men både konsumenter och odlare inom trädgårdsnäringen har fördel av att kunskapen blir mer spridd. Denna litteraturstudie är tänkt att tjäna som en introduktion till problematiken kring kadmium. Målgruppen är främst livsmedelsproducenter inom trädgårdsnäringen.

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för Upptaget har ålder, storlek eller utformning på dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

I sen dräktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mängder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmåga att upprätthålla kalciumbalansen sker med hjälp av mobilisering av kalcium från skelettet samt Upptag av kalcium från tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas återställa kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En väletablerad metod är lågkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bättre förmåga hos djuret att återställa kalciumförlusterna.

Allt fler läkemedel framställs som kan förbättra människors hälsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till läkemedelsanvändning. Främst hos äldre personer som intar flera läkemedel samtidigt, vilket benämns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci är att äldre ofta har flera sjukdomar som kräver medicinsk behandling. Andra orsaker är bristande rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att äldre kan ha olika förskrivare.

This master thesis was conducted in order to investigate the effects of the browsing species Yeheb on animal tissues in Swedish landrace goats and to make a literature review in order to increase the knowledge of the importance of this plant for livestock production in Somalia. The evergreen Yeheb bush is a very important feeding source for grazing and browsing animals in Somalia during the dry period. Yeheb contains cordeauxiaquinone that stains the bones of the animals red/pink, which has been an increasing problem when exporting meat to foreign countries. In an experiment, two goats were fed dry and fresh leaves from the Yeheb bush for one and two months, respectively. The goats did not feed the intended amount of dry leaves, since the supply and palatability was not as high as estimated.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre Upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet.

Utfodring som ger en god mineralbalans är avgörande för att fåren inte ska drabbas av brist- eller toxicitetssjukdomar. Optimal mineralutfodring minimerar hälsoproblem hos fåret vilket leder till högre lönsamhet för lantbrukaren. Om mineralutfodringen brister resulterar detta till lägre tillväxt, avkastning samt produktion vilket ger konsekvenser för lantbrukaren. Även sjukdomar kan uppkomma där följderna kan ha dödlig utgång för fåret. För att förebygga sjukdomarna är det viktigt att utfodra med rätt mängd mineraler vid rätt tidpunkt. Detta kan vara mycket svårt då mängden mineraler beror på många faktorer som kön, ålder, ras, stress, antal foster samt var i livsproduktionscykel fåret är.

Vissa liljors njurtoxiska effekter på katter har beskrivits i litteraturen i snart 25 år, trots detta är den toxiska komponenten i liljan inte identifierad. Toxinet verkar dock vara vattenlösligt och själva blomman har i studier visat sig vara mer toxisk än bladen, även om hela växten är giftigt. Symptom som ses vid liljeförgiftning hos katt är kräkningar, anorexi och depression. Om förgiftningen inte blir behandlad utvecklas njursvikt till följd av tubulär nekros. Studier har visat att pankreatit kan uppkomma och att vissa arter av lilja kan ha toxiska effekter på levern. I dagsläget behandlas liljeförgiftade katter genom att att förhindra Upptag av toxinet med emetika, magpumpning och aktivt kol. Vätsketerapi används även för att eliminera toxinet snabbare.

Kadmium, bly och arsenik är ur hälsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och på många andra förorenade områden. Konsumtion av grönsaker som odlas på förorenad mark kan utgöra en hälsorisk eftersom växter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker främst från porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsUpptag kan man tillsammans med halten i jord använda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhållandet mellan halten i grödan och halten i jord.

Protein i foder utnyttjas av idisslaren via Upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder.