Rytm i prosa är något författarindividuellt till skillnad från text med bundna versmått och den här uppsatsen undersöker PO Enquists rytm i Lewis resa. Enquist tycks ha en förkärlek för vissa rytmiska figurer vilket manifesteras genom romanens disposition. Rytmen har analyserats utifrån meningarnas längd samt deras förhållande till varandra och större textenheter. Meningen är en rytmisk enhet liksom en textuell enhet och därför påverkar innehållet rytmen och vice versa.I tidigare studier har det visats att när engagemanget ökar i en text så ökar också meningslängden och på så vis kan en lång mening fungera som empatimarkör. Störst engagemang visas dock genom korta satser som utgörs av utrops- eller frågesatser.

Hur kan svårighetsprogression användas i skapandet av Puzzlehunts med syfte att uppnå en ökad upplevd känsla av flow hos spelaren? Denna frågeställning behandlas i uppsatsen och problemet som måste lösas är hur man kan bygga upp en ackumulerad kunskap om något vars syfte är att hela tiden tvinga dig att hitta nya lösningar på problem. I mer traditionella spel kan Upprepning lära spelaren hur spelmekaniken fungerar. I puzzlehunts kan Upprepning av spelmekanik inte användas eftersom målet för varje pussel är att hitta mekaniken som löser problemet. Uppsatsen visar att man genom inlärning av hur man skall tänka för att hitta lösningarna till pusslen kan bygga upp en ackumulerad kunskap hos spelaren och därmed även ha en svårighetsprogression och öka upplevd nivå av flow hos spelaren..

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med två barn som stammar. Familjen filmades sju gånger under måltidssituationer. Den teoretiska utgångspunkten är en etnometodologisk syn på deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien använder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar på dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker.

Taket utgör en stor del av hur vi upplever ett rum men är ofta en bortglömd del av det - ett trassel av ventilationsrör och eldragningar eller täckt av vita ljudabsorberande plattor. Syftet med projektet är att med textila experiment hitta vägar att utnyttja taket och på så vis ge rummet en ny karaktär.Resultatet av mitt arbete  är en textil där en geometrisk form i Upprepning blir något  väldigt komplext och organiskt. Textilen kan i detta projekt användas rumsligt, för att skapa form och drapera rum. .

?Ritualen - att minnas? är ett arbete där jag bearbetat begagnade brukstextiler. Med utgångspunkt från en nyfikenhet på materialets förmåga att registrera minnen har jag undersökt plagg och tyger. Syftet med arbetet var att undersöka en känsla av närvaro i frånvaron av kropp. Arbetsprocessen var ett intuitivt prövande ochsökande efter en metod eller teknik med vars hjälp den känslan kunde uttryckas.Arbetet resulterade i tre objekt som tillkommit genom en teknik av noggrant avvägd Upprepning, ett utsuddande och uppdelande av material.

Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på en normerande och normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard.

The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in Glyph of Derrida?s lecture Signature Event Context from -71, followed by Searle?s Reiterating the Differences. A Reply to Derrida and subsequently Derrida?s reply Limited Inc a b c ? which encouraged Searle to renew his criticism.

keywordsThis was a project about the process of animation and the presentation of looped animations in the form of a zine.My main subject for the project was to explore the possibilities of the computer program After Effects and how to incorporate the functions of this program with my hand drawn technique. I wanted to keep the hand drawn feeling and at the same time make use of all the helpful short cuts and utilities that this program had to offer. I found that this program was quite suitable for this kind of work, although I didn?t feel completely satisfied when it came to the amount of animations that I was able to put together. At the end of the project I had completed six loops (plus a older one) for the CD that came with the printed zine.Another big issue in working with this was the question of theme and content for all the different loops.

Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en Upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag.

Datorspelens  repetitiva  natur  medför  problem  för  skräckgenren.  Fiender  som  är skrämmande  mister  sin  slagkraft  när  spelarna  träffar  på  dem många gånger och vänjer     sig     vid     dem.     Detta     fenomen     har     mycket     gemensamt     med beteendevetenskapens  teorier  om  fobier.  Människor  lär  sig  att  vara  rädda  för någonting och utvecklar en fobi. Vid upprepade möten med fobiobjektet vänjer sig människor. Det finns dock forskning som visar att en förändring i kontexten under invänjningen kan leda till att denna hindras. Undersökningen syftade till att använda detta  som  en  lösning  på  problemet  med  Upprepning.  Två  versioner  av  samma spelnivå  gjordes  och  spelades  av  två  grupper  testpersoner.  Den  ena  versionen ändrade  under  spelets  gång fiendernas beteende. Resultatet tydde på att versionen med  beteendeförändringar  hos  fienderna  upplevdes  som  mer  skrämmande.  Dock fanns  ett  antal  problem  med  undersökningen,  och  resultatet  kan  inte  ses  som tillförlitligt.  En framtida undersökning skulle behöva utökas på många sätt för att öka tillförlitligheten..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu. Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, Upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn..

Syftet med den här uppsatsen är att utföra de la Fuente et al:s (2014) experiment med priming av temporalt fokus hos arbisktalande individer med svenska som andraspråk. De frågor som undersöks är i vilken utsträckning de la Fuente et al:s temporalfokushypotes är generaliserbar till fler språkgrupper än spansktalande, vilka primingeffekterna blir hos individerna, samt vilka faktorer som inverkar på det temporala fokuset utöver primingen. Metoden är att återupprepa det experiment de la Fuente et al. gjort med spansktalande, genom att återutföra det på en grupp arabisktalande individer med svenska som andraspråk. Resultatet av föreliggande studies Upprepning av de la Fuentes experiment på arabisktalande, visar att primingeffekterna uteblir, men att faktorer som vistelsetid och ålder inverkar påvisbart på tidsrepresentationen.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan. Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulera barns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, Upprepning, lek, sång och tema.

Detta examensarbete riktar in sig på arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan är gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig på programmeringsspråket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att Upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlätta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstår med för mycket kod Denna egenskap var något av det som inspirerade mig att fortsätta arbeta med ramverket, då jag använt mig av det innan, och på så sätt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanställa en webbapplikation i ramverket kändes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra något som jag kände saknades på webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att träff as och diskutera i forum.