Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Ökad internationell volym är en trend inom byggbranschen som funnits under en tid där de stora svenska byggbolagen är pådrivande. Skanska försöker leda denna utveckling genom att ta in utländska underentreprenörer inom utvalda segment som kan hjälpa till att både sänka kostnaderna men även möta den ökade efterfrågan för bostadshus och kommersiella fastigheter som finns i dagsläget. Denna studie är ett led i denna utveckling och bidrar med ett sätt för Skanska att öka de internationella volymerna och samtidigt säkerställa att materialet uppfyller de krav på miljö, kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och kostnader som ställs. Syftet med detta examensarbete är att studera hur ansvaret för materialförsörjningen bör vara utformad när Skanska köper in utländska installationsunderentreprenader. Studien är ett led i Skanskas arbete med att minska risken, minimera kostnaderna samt öka volymen på de internationella inköpen.

Detta examensarbete riktar in sig på arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan är gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig på programmeringsspråket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att Upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlätta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstår med för mycket kod Denna egenskap var något av det som inspirerade mig att fortsätta arbeta med ramverket, då jag använt mig av det innan, och på så sätt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanställa en webbapplikation i ramverket kändes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra något som jag kände saknades på webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att träff as och diskutera i forum. Denna reflektion innehåller alltså min tankegång, min frågeställning, mitt arbetssätt, problem jag har stött på, lösningar på problemen och tidsplanering relaterat till detta ? mitt examensarbete för Webbproduktion på Blekinge Tekniska Högskola. Reflektionen innehåller också en ordlista som förklarar vissa termer som jag använder mig av i texten..

I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål.

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna.

Examensarbetet handlar om hur barn uppfattar texten i låtarna som de sjunger i förskolan. Arbetet innefattar även en undersökning av hur pedagoger i förskolan för ett samtal med barnen kring låttexter. Undersökningsmaterialet baserades på två förskolor i Skåne där vi har arbetat med kvalitativa forskningsmetoder. Undersökningen innefattade observationer av barn i åldern 3 till 5 år. Vi intervjuade en pedagog på vardera förskola. Vi har även spelat in en cd-skiva vars innehåll behandlar vårt syfte med arbetet.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gällande jämställdhet och lärares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populärmusik på gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning utifrån ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen på genus som en social konstruktion, där genusmönster genereras i möten mellan människor, genom ständig Upprepning av handlingar och beteenden.För att få svar på mina frågor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelärare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen på jämställdhet och människors lika värde är grundläggande för hela under­visningen. Tillvägagångssätten för hur pedagogerna hanterar jämställdhet i en­sembleundervisningen skiljer sig något.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.