Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till Upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med Upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier..

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld..

This 15 point level essay intends to carry out an ideological critic of the scientific humanism; the main question the essay asks is: do the Humanists practice a rational dialog. In able to find an answer to this question have I developed an analyze scheme that show what the skilful demagogue should avoid, if he have an interest in practicing a rational dialog. The essay shows that, when it comes to debating their most important issues, the Humanist does not practice a rational dialog. The Humanists deny that other forms of humanism than the one they practice exists, according to their beliefs´ humanism must contain an atheistic attitude to the world. When it comes to the Humanists debates concerning religion they accentuate those parts of the bible that they believe is destructive for mankind, these arguments have no rele-vance and are therefore not rational..

AbstraktSyftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning mindfulness hos studenter predicerades av välmående (i form av livstillfredsställelse), kön, ålder och utbildning. Mindfulness är av intresse eftersom det är hjärtat i den buddistiska traditionen i form av mindfulness meditation och vägen mot Upplysningen. Men det är också en inriktning inom psykologin där mindfulness betyder att närvara i stunden. Min hypotes är att mindfulness kan skapa utrymme att omvärdera den subjektiva värderingen av hur nöjd man är med sitt liv. 66 kvinnor och 47 män ingick i studien.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, Upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134?Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat Upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen Upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen Upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

EU har som mål att år 2020 ha en 20 % lägre energiförbrukning jämfört med den prognostiserade användningen år 2020 (EU-Upplysningen 2014). Ett företag som strävar efter att reducera sin energiförbrukning är Barilla i Filipstad som bedriver en bageriindustri där Wasa knäckebröd tillverkas. Vid bakningssteget förbrukas vanligtvis den största energin för bageriindustrier och kan stå för 66 % av den totala energiförbrukningen (Therkelsen et. al 2014). För att sänka denna energiförbrukning har Barilla värmeåtervinningssystem som tar tillvara på en del av energin i den kvalmgas[1] som sugs ut ur ugnen i bakningssteget.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.