At present indoor tethering of dairy cows is still common but is not predicted to take part of modern dairy production. When conducting scientific studies of cattle it is generally necessary to tether the animals to maintain a controlled environment. Studies confirm that tethering and confinements of cattle severely affects the development of stereotypies in cattle. The feeding regime and feeding level have an immense affect on the stereotypi level in cattle. The aim of this experiment was to study dairy heifers that had never been tethered before the start of the experiment, to evaluate the affect of tethering on the development of stereotypies and the impact of the feeding regime on the behavior of the animals. Sixteen dairy heifers were tethered in a tie stall and divided in two groups with different treatments. Heifers in treatment E were fed restrictedly with silage and treatment EH was fed with the same amount of silage but also straw ad libitum.

De senaste åren har mjölkbesättningarna i Sverige förändrats. Det mest dominerande sättet har varit att hålla korna bundna men efterhand som mjölkgårdarna har rationaliserats och blivit modernare har det blivit vanligare att många lantbrukare ställt om till lösdrift. År 2007 bestämde jordbruksverket att alla nya stallar som ska byggas för mjölkkor ska vara lösdriftssystem, vilket innebär att våra bundna besättningar kommer försvinna i framtiden. Det här examensarbetet har ställt frågan till mjölkproducenter med bundna kor hur de ser på framtiden för sina besättningar. Idag (2011) finns det 348 100 mjölkkor i Sverige. Av dem står ungefär hälften i Uppbundna system.

Detta examensarbete bygger på en litteraturstudie och en fältstudie om betydelsen av en god klövhälsa. Klövhälsan har stor betydelse för kornas välbefinnande, men också för deras hållbarhet och mjölkproduktion. Klövsjukdomar delas in i två kategorier, smittsamma - och fångrelaterade klövsjukdomar. I det här arbetet ligger fokus enbart på de smittsamma klövsjukdomarna. Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar inom den svenska mjölkproduktionen, Uppbundna stallsystem har bytts ut mot lösdrifter. I de Uppbundna systemen står kon uppbunden på en och samma plats vilket underlättar att hålla en god hygien och kon behöver inte förflytta sig för att bli mjölkad eller för att få tillgång till foder. I lösdrifter är det svårt att upprätthålla en god hygien då alla kor går lösa och förflyttar sig runt i stallet och gödseln sprids därmed ut i deras närmiljö. Smittsamma klövsjukdomar står för nära 40 % av alla hältor inom mjölkproduktionen (Watson, 2007) och orsakas främst av en ohygienisk klövmiljö.

Det är sedan länge känt att kor ligger och vilar både på höger och vänster liggsida och i bland helt utsträckta. Studier visar att fördelningen mellan höger och vänster liggsida är jämn, men att det finns individer som har en favoritliggsida. I detta arbete har kors liggbeteende på bete och i olika stallsystem studerats. Stallen har varit lösdrift, med och utan automatiskt mjölkningssystem, samt Uppbundna system. Kors beteende studerades på bete under sommaren -06 och detta beteende jämfördes sedan i olika stallar under hösten -06 och vintern -07.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor Uppbundna och en del bedrev lösdrift.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att påverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan även förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevärda summor Uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll på företagets lönsamhet. I strävan efter att nå ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter påverkas utifrån hanteringen av WCM.Metod: Studien består av en kvantitativ enkätundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det främsta motivet för att genomföra WCM. Det framgår också att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet är centraliserade och det är sällsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder är grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret är att täcka kons givna foderstat som består av protein och energi. I Sverige används i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera gräs, dessa är plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagsläget konserveras lika stor mängd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt från maskinkrav till utfodringssätt.

Den här undersökningen är gjord på uppdrag av LRF Mjölk och behandlar djurskyddsbestämmelsernas inverkan på djurvälfärden med fokus på klövhälsan i svenska mjölkkobesättningar. En kvantitativ studie baserad på telefonintervjuer genomfördes med 94 utvalda mjölkproducenter med stor geografisk spridning över landet. Den svenska djurskyddslagen är bland de striktaste i världen och kraven på de svenska producenterna är i många fall högre än för de utländska konkurrenterna vad gäller djurvälfärd, stallmåttbestämmelser och djurskötselkrav. En mjölkkobesättning har över 50 myndighets- och branschkrav att följa, såvida denne inte är ansluten till ytterligare certifieringsprogram där det kan tillkomma krav på hur produktionen får bedrivas. Många av dessa krav är tvärvillkor som måste uppfyllas, annars riskerar producenten att drabbas av sanktioner av sina jordbruksstöd. Kraven upplevs som betungande och kostsamma av lantbrukare. Djurvälfärden i de svenska mjölkkobesättningarna är hög och rapporter visar att Sverige har den lägsta registrerade antibiotikaanvändningen i Europa. Mjölkproduktionen drabbas ofta av vad man kallar för produktionssjukdomar.

KRAV-certified organic dairy herds generally have a lower milk yield than conventional dairy herds. A high-level of milk yield requires a feeding regime with high amounts of concentrates, a factor known to contribute to the development of claw lesions (Bergsten, C. 2003). The aim of this study was to compare claw health between organic and conventional dairy herds in free and tie stall systems. The number of herds from different domestic animal health associations was chosen in proportion to the association´s total portion of Swedish dairy producing herds of each type, respectively.

ABSTRACT There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003.