Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna Undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som Undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika kunskapsformer.

Detta examensarbete behandlar rollspel som Undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna Undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ Undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Internet som Undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som Undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Syftet med arbetet är att undersöka idrottslärares tankar kring sam- och särundervisning samt att undersöka vilken Undervisningsmetod som idrottslärarna föredrar att arbeta med. Min frågeställning är: Vilken Undervisningsmetod är att föredra i ämnet idrott och hälsa anser lärarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive särundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende på Undervisningsmetoden? För att besvara min frågeställning och få fram idrottslärares åsikter i frågan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare i olika kön och ålder.Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslärarna hade varit med om både sam- och särundervisning varav tre använde sig av samundervisning och två av särundervisning nu. Fyra av idrottslärarna föredrog att använda sig av samundervisning då de ansåg att den Undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. Särundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna.

Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om Undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande Undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad Undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad Undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade Undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade Undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö.

Storyline är en Undervisningsmetod som ursprungligen kommer från Skottland. Metoden används i hela världen, men har blivit väldigt populär främst i de nordiska länderna, Danmark och Norge, men också i Sverige. Storyline är ämnesövergripande och används oftast i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur storyline lämpar sig som Undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket är baserat på ett utgångsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som Undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en Undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning.

This thesis is an attempt to study whether if problem-oriented teaching implies a moreadvanced use of school libraries than other teaching methods.Teachers have been interviewed about what kind of information they and their pupils need,and where they find their information. Another question is whether the problem-orientedteaching method makes it easier for the pupils to find information in school libraries thanother teaching methods do.The result of the study is that a problem-oriented teaching method creates opportunitiesfor the school library to become an important place for information retrieval. This teachingmethod is a major, but not the only determinal factor. Other contributing factors could beteamwork between teachers and school librarians and the existence of learning aids..

Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras Undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i år 4, 5 och 6. Vi är intresserade av att se hur olika lärare i olika skolor arbetar och vilka Undervisningsmetoder de använder sig av samt hur förutsättningarna i elevgruppen inverkar på valet av metod. Vi vill också undersöka hur valet av Undervisningsmetod påverkar elevernas intresse och motivation i ämnet. Frågeställningarna är följande:? Vilka metoder använder engelsklärare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?? Hur tar engelsklärarna hänsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov när det gäller val av Undervisningsmetod?? Vilken påverkan har valet av Undervisningsmetod på eleverna vad gäller deras intresse och motivation i engelskämnet? Skiljer sig lärarnas uppfattningar om elevernas inställning från elevernas egna?För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklärare i år 4-6 i en och samma kommun i Sverige.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant Undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på Undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som Undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.