Två olika bullertypers effekt på visuell talavläsning undersöktes på 23 normalhörande (de bästa av 147 i ett förtest). Uppgiften var att visuellt avläsa vanliga svenska ord i tre ljudförhållanden: Tystnad, brus och talbuller. Talbuller gav signifikant lägre avläseprestation än Tystnad och brus. Resultatet tolkas som fonologisk informationsstörning, att talavläsningen kräver fonologisk bearbetning, vilket också talbullret tvingar till. Det fanns ett medelstarkt samband mellan uppskattad ansträngning och avläseprestation för Tystnad, ju bättre deltagarna avläste desto mindre ansträngande tyckte de att det var.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka Tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande Tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för Tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller Tystnadsindikationer i teatertexten. En talande Tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan Tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar Tystnadens konceptualisering förekommer i En talande Tystnad men inte alls i Leka med elden.

Denna studie undersöker om musik kan påverka resultatet på ett läsförståelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder på att musik ändrar vårt känslomässiga tillstånd vilket i sin tur kan påverka vår kognitiva förmåga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra två läsförståelseprov, ett i Tystnad och ett när de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulär med kontrollfrågor gällande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, så att de vana presterade sämre med musik jämfört med Tystnad..

Magisteruppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA 220Vt 2013Handledare: Sally BoydExaminator: Anna Lyngfelt.

Rapporten har som mål att undersöka om missriktat ljud i skräckspel ger ökad rädsla och oro utifrån Xu, Chia och Jins (2005) teorier kring Tystnad i spel och Faller och Merimaas (2004) teori kring lokalisering av flertal störande ljud. Frågan delas upp i två delfrågor: Ökar skräckkänslan om en kombination av missriktat ljud och Tystnad används, samt på vilket sätt påverkar det spelaren om ett flertal missriktade ljud spelas upp samtidigt? Bakgrunden behandlar teorier kring emotionerna rädsla och oro tillsammans med ljud, olika ljudläggningssätt inom genren skräck och spatialt ljud med fokus på placering och riktning. Till undersökningen skapades en spelprototyp i en virtuell-realistisk miljö, CAVE-miljön. Prototypen innehåller två rum med flertal missriktade ljud och två rum med enskilt missriktat ljud.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas Tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Specialarbete, 15 hpSvenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Einar Korpus.

Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och Tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras Tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem.

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.