Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Nyheterna i TV presenterar viktig information om händelser och samhällssystem, vilket skapar förutsättningar för vår uppfattning av omvärlden och våra möjligheter till ställningstaganden i samhällsfrågor. Därmed är det viktigt att informationen i nyheterna är tillförlitlig. Med det stora utbud av kanaler som finns, är det viktigt att alla sändningar uppfattas trovärdiga för att programmen ska behålla sina tittare.Elever och bildlärare ska enligt kursplanen för Bild i grundskolan inneha kunskaper i hur bilder skapar mening och betydelser. Undersökningens syfte är att synliggöra hur trovärdigheten gestaltas i nyhetsprogrammen. Genom att studera nyhetsprogram med särskild fokus på trovärdigheten, ger undersökningen kunskaper i hur bilder och tecken inverkar på mottagaren.

This study is based on the feminist belief in the importance of a reorganization of the existing gender hierarchy, where women have less power than men. Since news media reflect as well as contribute to create the reality we live in has the purpose with this study been to shed some light on how the gender structure is expressed in Sweden?s most popular television news program. I chose to examine one broadcast per day from the Public Service SVT news program Rapport during January 2010 using quantitative content analysis and the result was as follows:65 % of the news programs was presented by a woman news anchor 36 % of the news reports was carried through by a women journalist 31 % of the interviews contained a female participant The representation of female participants in interviews did not depend onif the journalist was a woman or a manThe representation of female participants in interviews did not depend on if the report was from Sweden or abroadWomen were more often than men interviewed in the role as nursing staff, development aid worker, teacher or principal, parent of a son, retired and sick or sick leaveOnly men were interviewed in the role as rescue worker, custom staff, member of the armed forces, house owner and tourist..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.

The main question this bachelor thesis aims to answer is how the public service program Tg1?s news broadcasts may look. The following questions were used to discuss thetendencies of the result: How can the distribution of the news categories appear in Tg1?sbroadcasts? Can the main news be considered as impartial and objective in its linguisticand pictorial representation?To answer the aforementioned question I chose to do a combined study, using aquantitative content analysis and a qualitative content analysis.To lead my research, I focused on two requirements underlined by public servicebroadcasters, namely, objectivity and impartiality, and diversity. The outcome shows thatthe diversity in Tg1?s broadcast is disproportionate and that the pictorial representation isnot impartial and objective without the linguistic part.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna.