Inom dagens byggande i Sverige ställs allt högre krav på den värmeisolerande förmågan hos klimatskärmen i de hus som byggs. Detta ställer i sin tur högre krav på konstruktionerna och medför även ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hårdare kraven på energi- och fuktdimensionering innebär alltså att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering.Vi har här försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan påverka energi och fukttillståndet hos en byggnad med utfackningsväggar, med fokus på reglar i fält. Till undersökningen användes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren på Clarus arkitekter.

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

Sågverkssektorn har under flera år gått mot en ökad förädlingsgrad samt en produktion där slutprodukterna produceras i kvantiteter anpassade efter kundernas efterfrågan. AB Karl Hedin har varit framgångsrika att utveckla nya innovativa, högförädlade produkter samt med att öka värdet på produkterna genom att optimera postningarna och maximera sågutbytet. Sågutbytet är en viktig del av processen eftersom råvarukostnaden utgör cirka 60 % av kostnaderna för sågverken i Sverige och det är därför av stor vikt utnyttja råvaran på ett effektivt sätt. Ett specifikt exempel är att AB Karl Hedin har märkt att efterfrågan på urlägg av ändspont, urlägg av 45 mm reglar samt försäljningen av C14-reglar har minskat den senaste tiden och de måste därför hitta nya användningsområden för dessa produkter. Tidigare innovationsforskning inom träindustrin har framför allt undersökt produktutvecklingen och attityder till innovationer inom sågverksindustrin. Begränsade studier har gjorts inom träemballagebranschen och det finns därför behov av en ökad allmän förståelse för deras användning av produkter från leverantörer inom sågverksindustrin.

På grund av stora stadsbränder under slutet av 1800-talet tilläts inga höga bostadshus med trästomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre än 2 våningar med trästomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervåningshus med trästomme byggas. Vid byggande av flervåningshus krävs ett fungerande stabiliserande system och stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sätt att stabilisera är genom skivverkan.

Ett småhus har projekterats som skall byggas i Malmö. Fasaden består av lockpanel ochtaktäckningen av plåt. Fönstren är av treglas från Velfac. Grunden är en platsgjuten platta påmark med 250 millimeter cellplast under. Stommen är en träregelstomme med W- takstolar.Ytterväggarna är uppbyggda med tre skikt isolering där det mellanliggande lagret får löpa frittutan att brytas av reglar(förutom runt fönstren).

Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att producera virke av gran som enbart består av kärnved och därmed öka kvaliteten för fasadvirke.För att uppnå syftet har flera olika metoder kombinerats. Metoderna var enkät, analys av data från experiment, simulering och validering.Kärnvedens diameter beror på ålder/antal årsringar och årsringsbredd. Bredare årsringar närmst märgen innebär en större diameter kärnved vid kärnvedsbildningen och en större diameter kärnved vid avverkning.Det är möjligt att producera virke av gran som enbart består av kärnved. Det innebär emellertid att omloppstiderna kan behöva bli längre för att uppnå dimensioner av 120 ? 195 mm breda brädor och reglar.

År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brännbart material. Detta öppnade således upp en helt ny marknad för flervåningshus i trä. En byggnad utsatt för vindlast måste konstrueras med avseende på övergripande stabilitet, då hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje våningsplan bestående av bjälklag och väggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete är att bidra med kunskap till hur ett åtta våningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelväggar. En fullständig dimensionering av byggnad vad gäller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjälklag och väggar ner till grundkonstruktionen redovisas.

Min rapport handlar om kulissutdrag för mat- och salongsbord som går att expandera och placera iläggsskivor i. Jag har kunnat konstatera att det mer och mer monteras metallexpandrar under dessa bord i dagens tillverkning.Det finns ändå ett behov på marknaden att kunna leverera och montera kulissutdrag som är tillverkade i trä istället för metall. Tittar man tillbaka i tiden och på de bord som fortfarande finns kvar så ser man att de har trä kulissutdrag som fungerar.Jag har tillsammans med Tomas Fröding, produktutvecklare på Norrgavel arbetat fram ett kulissutdrag till ?Brett matbord?. De har haft problem med detta och vill inte montera en metallkuliss utan ta tillvara på den känslan som en träregel ger.Under en kort tid på Norrgavels prototypverkstad i Malmö ägnade jag mig åt att ta fram alternativ till kulissutdrag på ?Brett matbord?.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

En stor andel av Sveriges enfamiljshus byggs i trä. Väggen i ett sådant hus är typiskt en skivbeklädd regelvägg. Målet med detta examensarbete är att studera lastkapaciteten hos träreglar i sådana väggar. Olika randvillkor gäller i de tre olika uppställningarna som studerats. Genom att variera randvillkoren undersöks vilken inverkan en syll och en skiva har för att styva av knäckning i veka riktningen.

Enstegstätade putsade fasader har använts mycket vid byggproduktion av bostäder de senaste årtiondena. Efter att många av byggnaderna drabbats av fuktskador rekommenderas det istället att man bygger tvåstegstätade ventilerade fasader. Detta är enkelt att utföra med möjlighet till stor variation genom att använda fasadskivor.Tillsammans med Uppsala Universitet har uppdragsgivare till detta examensarbete varit NCC i Uppsala. Syftet med arbetet är att vara till framtida hjälp för projekteringsledare, inköpare och platschefer i valet av infästningssystem till projekt med fasadskivor. Projektet som studeras för att inhämta kunskap är Kvarntornen i Uppsala, en elvavåningsbyggnad med fasad av aluminiumskivor.

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.

Sammanfattning Byggbranschen som sådan har över lång tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att väljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare år har dock ett stigande energipris samt den globala uppvärmningen drivit utvecklingen i en riktning där energieffektiva byggnader efterfrågas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrågan för nya material och byggnadssätt som kan ersätta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhållandevis nytt byggnadssätt är att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa är konstruktionselement som används för både väggar och tak.