This thesis investigates the former apple orchard ?pplehagen with a focus on its origin, history, and remaining fruit trees. Historical aerial photographs, historical maps, an interview with a former owner, together with a field investigation has served as the methods of this survey. The investigation shows that ?pplehagen probably was established between 1882 and the 1930?s as a rational orchard in the spirit of the time aiming to produce fruit both for household and for sale.

This bachelor's thesis is a study of operative approach and attitude to espaliered fruit trees in home gardens. Through qualitative interviews the informants give their view of problems which might arise, and to some extent how the problems can be solved. In addition, which benefit can be obtained from growing these different types of trained trees and for whom they might be suitable. Thematic analyses were used to find themes and patterns for deeper understanding. The conclusion was that these kinds of trees would be beneficial to use to a greater extent than is done today you can use more species and varieties, fit more trees in a small garden, and enhance the trees esthetical appearance.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted.

Assessing and measuring post-operative pain in all animals is a challenge, but doing it in small mammals, for example guinea pigs, presents an even larger difficulty. Validated pain scales developed for use in dogs in clinical practice are currently available, but no such scale has been widely accepted for use in guinea pigs in the veterinary setting. In this experimental study, six guinea pigs that had undergone surgery and anaesthesia were observed for behavioural changes that could be associated with pain. The six guinea pigs were also given pain scores with the use of Colorado State University Feline Acute Pain Scale (CSU-APSF), a scale which uses both behaviour when not handled, body tension and response to palpation to evaluate pain intensity. The six guinea pigs showed a number of different behaviours, for example rigid posture, fixed stare and ?wet dog response? (the body is vigourosly shaken), that could be associated with pain.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.