Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstå hur elever som är nya på en skola kan uppleva trygghet i både fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och råd och genom litteraturstudier i ämnena trygghet, lärande, grupprocesser och människans grundläggande behov, lades en förförståelse för ämnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade åldrar i åk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jämnåriga kompisar.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka några elevers åsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandår, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget går igenom ska ett preparandår erbjudas på grundskolenivå till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen för ett nationellt program på gymnasiet, men som har förutsättningar att nå målen under ett tionde år på grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet är organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gällande det individuella programmet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning genom två olika fokusgrupper med sju elever från årskurs nio, samt sju elever från det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades åsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförståelse från dem som den politiska reformen gäller.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka moderskapet i Serbien. De frågeställningar jag utgått från har varit:1. Vilken uppfattning har mödrarna om sitt föräldraskap?2. Upplever mödrarna att de tillgodoser barnets grundläggande Trygghetsbehov. Om så är fallet på vilket sätt?3. Vilket stödbehov upplever mödrarna att de har?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sju mammor intervjuades.

Titel: Drömmen om en långtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval på Bräckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar väljer gymnasium samt hur de får information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever från årskurs ett på Bräckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den här gruppens gymnasieval är rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemässan och studie- och yrkesvägledare. Några tog del av information från broschyrer som en slags bekräftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet själva och blir därför passiva informationssökare. De är aktiva informationsmottagare i den meningen att de själva sållat bland den information de mottagit för att tillfredsställa sina egna intressen.

Lärande är en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lärande kan inte ske utan vissa förutsättningar. Trygghet är en sådan förutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. Frågeställningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lärande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt Trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

Organisationer ställs numera inför ökade krav på förändring och förnyelse i sitt affärsgörande. Det medför samtidigt nya krav på de affärsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka måste klara de högre kraven på anpassning i samband med en förändring av organisationen och affärsprocesserna. För att kunna uppnå de nya kraven på flexibilitet och lös koppling som verksamheten ställer på systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebär att delarna i systemen utvecklas som tjänster, levererade efter behov och konsumerade på begäran.Affärsgörandet i den service-orienterade miljön kräver tillit till både miljön och transaktionerna. Vi menar att det är först när aktörernas Trygghetsbehov är tillfredsställt som förutsättningar finns att aktörerna känner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affärsaktiviteter. Affärsvärdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestämmer till stor del säkerhetsbehovet och därmed säkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna säkra den öppna miljö där tjänsterna brukas och affärsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en säkerhetsmodell som är tillräckligt flexibel för att inte inverka hämmande på serviceorienteringens grundläggande principer såsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller på autonomin för inblandade aktörer och tjänster.