Faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse hos volontärer på Röda                                         Korsets telefonjour                                      Malin MattssonVolontärers arbetstillfredsställelse har visat sig vara ett begränsat område in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontärers arbetstill-fredsställelse på Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, ålder, utbildning, sysselsättning, civilstånd, plats, antal dagar, antal år, Röda Korsets utbildningar, volontärernas belöning, feedback från frivilligledaren, respons från uppringarna, kontakten med medjourare och volontärers Trauman var relaterade till arbetstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes där 102 volontärer deltog varav 15 var män. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, specifikt konstruerade frågor om Röda Korset samt 26 påståenden från mätinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet från studien visade att variablerna, feedback från frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontärers Trauman relaterade starkast till arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora Trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

Till studenter och färdiga sjuksköterskor har det lärts ut att empati och medkänsla är ett av de viktigaste verktygen i mötet med våra patienter och deras lidande. Trots detta diskuteras det väldigt sällan hur denna egenskap också gör sjuksköterskor sårbara i sitt yrke. Att traumatiska händelser och patienters lidande även kan orsaka lidande hos sjuksköterskan är nästan tabu. Det verkar förväntas av en sjuksköterska att hantera traumatiska upplevelser snabbt och utan vidare reflektioner eller diskussioner. Att lida när andra lider eller varit med om något hemskt kan kanske ses som egoistiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskans mellanmänskliga relationer påverkas av den stress som arbete med Trauman och traumatiserade patienter innebär.

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska Trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra Trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Personer som genomgått en traumatisk händelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebär en stor livsbegränsning och ett stort lidande. Dagligen möter hälso- och sjukvårdspersonal personer som ännu ej diagnostiserats och det är därför av vikt att kunna identifiera PTSD-symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika Trauman och PTSD-symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades på en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

SAMMANFATTNING:Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan Trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka traumaöverföring mellan närstående vid PTSD. Genom en litteraturstudie undersöks vilka faktorer som påverkar traumaöverföringens styrka och omfattning vid PTSD. Resultaten från de fem analyserade vetenskapliga artiklarna visar att faktorerna föräldrabeteende, självdifferentiering, självutlämnande beteende och anhörigbörda kan påverka traumaöverföringens styrka och omfattning mellan närstående. Då det i nästan ingen av artiklarna har undersökts samma faktorer är det dock svårt att dra några entydiga slutsatser..

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid Trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

The purpose of this study was to gain insight into refuges experience of traumatic events such as torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. For the study used theories which, inter alia, deals with many of the refugees coming to Sweden is influenced by various psychological trauma and may be accompanied by torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. To this study, a survey with 40 participants, 17 women and 23 men. There was also an interview on the Internet with a refugees consultant within the Red Cross. The men had higher average than women in all the perceived problems.

The purpose of this study was to gain insight into refuges experience of traumatic events such as torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. For the study used theories which, inter alia, deals with many of the refugees coming to Sweden is influenced by various psychological trauma and may be accompanied by torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. To this study, a survey with 40 participants, 17 women and 23 men. There was also an interview on the Internet with a refugees consultant within the Red Cross. The men had higher average than women in all the perceived problems.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid Trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta frakturer, skallskador och ytliga Trauman..